Baljväxter minskar grisköttets klimatavtryck

Klimatavtrycket för svenskt griskött har minskat från 3,1 till 2,5 kilo koldioxidekvivalenter per kilo slaktad gris sedan den senaste beräkningen gjordes 2005, en minskning med 20 procent.

I beräkningarna av klimatavtrycket väger fodret tyngst, det står för drygt hälften, därefter kommer stallgödselhanteringen och sedan metan från fodersmältningen. Gårdens energianvändning har liten betydelse för medelgrisens klimatavtryck och står för bara en procent.

Vad ligger bakom det minskade klimatavtrycket?

– I de senaste mätningarna har vi räknat in de biprodukter som används i grisfoder, det gjorde man inte vid den tidigare mätningen. Exempel på biprodukter är drank från etanoltillverkning, vassle från mejeriindustrin samt biprodukter från olika typer av spannmålsförädling, säger forskaren Anna Woodhouse på RISE som är ansvarig för de LCA-analyser som studien bygger på.

Proteinkällorna i fodret har också betydelse och även här har det skett en förändring. När importerad soja ersätts med svenskodlad åkerböna minskar grisköttets klimatavtryck.

– Studien visar att det fungerar utmärkt att producera ett bra kött med foder som till stor del är sammansatt av svenska råvaror. Det känns väldigt bra att många grisproducenter gått över till mer svenska fodermedel.

Klimatavtrycket som det svenska grisköttet orsakar ligger på ungefär samma nivå som det danska och något lägre än det tyska.

Kan ett lågt klimatavtryck bli en konkurrensfördel i framtiden?

– Det finns många argument för svensk gris, inte bara det låga klimatavtrycket. Jag är övertygad om att hållbarhet, djuromsorg och hälsa tillsammans ger konkurrensfördelar och att vi är på väg i den riktningen. Friska djur innebär lägre klimatavtryck. Om en gris som snart är slaktfärdig blir sjuk och måste avlivas är det sämre ur klimatperspektiv eftersom alla resurser som den förbrukat blir svinn, säger Anna Woodhouse.

Beräkningarna utgår från att biprodukterna inte orsakar något klimatavtryck, om de skulle ha det så skulle avtrycket öka med 17 procent. I den situationen skulle foder utan biprodukter vara bättre, menar Anna Woodhouse.

– Vi vill gärna fortsätta att studera om det från klimatsynpunkt är bättre att biprodukterna går till energiutvinning i stället för till djurfoder. Det är förstås också en fråga om vad vi har störst behov av – mat eller värme.

Förutom RISE har även LRF Kött, Odling i Balans, Sveriges Grisföretagare, SVA, Gård och Djurhälsan samt Foderlotsen AB varit inblandade i arbetet med att uppdatera den svenska medelgrisen. Studien är finansierad av Stiftelsen Lantbruksforskning.