Årets skördeprognos: Läget är hoppfullt

Efter fjolårets historiskt sett dåliga skörd – en av de sämsta på 30 år – ser det betydligt bättre ut i år. Hur kvaliteten blir avgörs under skörden, som pågår nu och fram till oktober.

Lantmännens prognos för årets svenska skörd uppgår till 5,4 miljoner ton spannmål, ungefär 1 miljon ton större än 2023. Detta är att betrakta som en genomsnittlig skörd, sett till de senaste åren.
– Ett försenat vårbruk och den blöta vintern och torra försommaren i stora delar av landet gör att årets vårgrödor kommer ge en generellt lägre skörd, samtidigt som höstgrödorna ser bättre ut, säger Per Germundsson, chef försörjning och försäljning spannmål på Lantmännen Lantbruk.
Enligt Lantbrukarnas Riksförbund motsvarar den beräknade skördeökningen med en bättre kvalitet ett ökat skördevärde om totalt 3–4 miljarder kronor.
Även om totalsiffran ser betydligt bättre ut än i fjol så finns det regionala variationer runt om i landet. I områden där man inte kunde höstså normalt blir det en lägre skörd eftersom den vårsådda spannmålen i allmänhet fick för lite regn i maj och därför inte når upp till normalskörd.
Det är inte bara mängden spannmål som ökar utan det ser även ut att bli en bättre kvalitet på skörden vilket innebär ett högre värde på hela skörden.
Enligt Lantmännen var fjolårets skörd på 4,3 miljoner ton spannmål bland de sämsta på 30 år och Sverige, som vanligtvis exporterar spannmål, har i stället behövt importera för att täcka behovet. Den dåliga skörden i kombination med höga priser på insatsvaror, energi och ökade räntekostnader har varit utmanande för många svenska lantbrukare. Marginalerna inom det svenska lantbruket är små och en bra skörd i år är kritiskt för svenskt lantbruk, men också för den inhemska livsmedelsproduktionen och svensk livsmedelsberedskap.
– Konkurrenskraften och lönsamheten i lantbruket behöver stärkas för att täcka de stora investeringsbehoven, klara klimatomställningen och säkra Sveriges livsmedelsförsörjning. Exempelvis behövs investeringar på över 50 miljarder kronor i klimatanpassningar såsom bevattning och dränering. Här krävs att såväl marknaden som politiken agerar då lantbrukets lönsamhet inte tillåter investeringar i den storleken, säger Magnus Kagevik, vd och koncernchef på Lantmännen.

Ett normalår beräknas som snittet över fem år efter det att bästa och sämsta året räknats bort från de senaste sju åren. På så sätt anpassas värdet för ett normalår kontinuerligt. 2024 prognostiseras skörden till 5,4 miljoner ton spannmål vilket är att betrakta som en normalstor skörd.  

Dela

Fler nyheter i Primärproduktion

Lantmännen om krisberedskap: “Den låga självförsörjningsgraden skapar oro”

Tillgång till mat är en central del i landets krisberedskap. Men en färsk Novus-undersökning som gjorts på uppdrag av Lantmännen visar att knappt en av fyra svenskar känner sig trygga med Sveriges matförsörjning vid kris.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.