Livsmedelskedjan ökar mer än näringslivet totalt

Det genomsnittliga förädlingsvärdet i livsmedelskedjan ökade med 32 procent under perioden 2011–2018, vilket är en procentenhet mer än i näringslivet totalt. De bakomliggande orsakerna är en ökad efterfrågan på svensk mat, ökad internationell handel samt växande turism. Produktionen ökade mest i restaurangledet, samtidigt som det var där som lönsamheten minskade mest.

Rapporten visar också att senare års klimatvänliga åtgärder ger effekt och hållbarheten går åt rätt håll. En hållbar utveckling förutsätter att produktionen kan öka samtidigt som effekter på miljö och klimat minskar, eller åtminstone inte förvärras.

– Vår rapport visar att inom vissa områden går utvecklingen åt rätt håll säger Camilla Burman. Exempelvis har överskotten av växtnäring inom odlingen minskat över tid. Men situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald behöver förbättras och användningen av växtskyddsmedel bli mer hållbar. Livsmedelsstrategin kan bidra till detta genom att arbeta för en ökad produktion av livsmedel har fortsatt höga standarder inom miljö och klimat.

Rapporten visar också att det främst är i storstadsregioner som arbetstillfällen skapas när tillväxten ökar, med några undantag. Ett exempel är Småland där både förädlingsvärden och sysselsättningen vuxit kraftigt. Det är främst restaurang- och livsmedelshandel som bidrar till ökad sysselsättning, både i städer och i tätortsnära landsbygder. Tillväxten utanför storstadsregionerna förstärks av en växande landsbygdsturism och ökad gränshandel.

Rapporten visar också att forskning, innovation och ökad kompetens är avgörande för att nå målen i livsmedelsstrategin.

– Forskning, innovationer och en ökad utbildningsnivå är nödvändigt för att skapa en långsiktig tillväxt och ökande förädlingsgrad i livsmedelskedjan. Det är också en förutsättning för lönsamma och konkurrenskraftiga företag, som behövs för att nå livsmedelsstrategins mål, säger Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör.