18 december 2020
I avelsarbetet med kor har man tidigare använt härstamningsindex, det vill säga en bedömning av en individs anlag utifrån föräldrarnas egenskaper. Men metoden innebär osäkerhet.
– Eftersom det sker ett slumpmässigt urval av generna till avkomman vet man inte om en viss kalv fick en bra dragning i ”Lottodragningen av gener” från mamman och pappan. Men om man i stället tittar på kalvens dna vet man vilka egenskaper den har fått, säger Erling Strandberg, professor och handledare på Institutionen för husdjursgenetik vid SLU. Han fortsätter:
– Två syskon har samma härstamningsindex, men vid ett dna-prov kan det visa sig att de skiljer sig åt. Den ena hade ”tur” och den andra ”otur”, och då väljer vi den som hade tur.
Erling Strandberg vid SLU. Foto: Julio Gonzalez, SLU
På senare år har intresset för de säkrare dna-testerna ökat. Under 2019 testades cirka 15 procent av de svenskfödda kvigkalvarna i Sverige, jämfört med 2 procent 2012.
I en studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har man tittat närmare på genomiska tester, det vill säga dna-tester som analyserar djurets hela arvsmassa, och jämfört dessa med härstamningsindex. Forskarna skriver i ett pressmeddelande: ”För att behålla det höga förtroendet för genomiska tester är det viktigt med studier som visar att kvigors genomiska avelsvärden verkligen speglar deras framtida produktionsegenskaper.”
Forskarna undersökte samtliga dna-testade kvigor som fötts under åren 2013–2015 i Danmark, Finland och Sverige. Sedan jämfördes deras beräknade avelsvärden utifrån dna-testen när de var små kalvar med deras faktiska egenskaper som äldre kor. I samtliga fall var de dna-analyserade avelsvärdena starkare än härstamningsindex.
– Det här innebär att svenska mjölkproducenter kan ha fortsatt stort förtroende för att genomiska avelsvärden fungerar på riktigt, säger Christian Bengtsson, industridoktorand vid SLU och VikingGenetics och den som författat artikeln i Journal of Dairy Science.
Dna-proven tas på kalven då den bara är några dagar gammal i samband med att den får sin identitetsmärkning i örat.
– Då får vi en liten hudbit som kan skickas in för det genomiska testet. Så det behövs inte några extra blodprov för att göra dna-analysen, säger Erling Strandberg.
Nu forskar Christian Bengtsson vidare på genomiska avelsvärden och hur de kan användas vid avel för att undvika genetiska defekter och inavel i besättningen. Det projektet går under arbetsnamnet ”Tinder för kor” eftersom det i praktiken handlar om att matcha honor med optimala blivande fäder.
Artikeln i Journal of Dairy Science kan läsas i sin helhet här:
Den stora bilden visar Christian Bengtsson, industridoktorand vid SLU och VikingGenetics.
Dela
Fler nyheter i Forskning och Primärproduktion
Gemensam satsning på bioteknik ska utveckla framtidens mat
Världens växande befolkning och behovet av ett mer hållbart livsmedelssystem kräver nya sätt att producera och konsumera mat. Chalmers tekniska högskola är nu värd för ett unikt konsortium för att utveckla framtidens mat, i samarbete med Arla och Lantmännen.
21 november
Gå med i nätverket idag!
Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.