Hon vill nyansera diskussionen om hållbar mat: “Vi äter inte kilo”

Tillsammans med ett antal forsknings- och företagspartners har RISE drivit ett projekt för att identifiera och utveckla nutritionsindikatorer som kan vara relevanta att koppla till livsmedelcykelanalyser av livsmedel. Arbetet presenterades under ett webbinarium nu i veckan.

I projektet har man kombinerat miljö- och nutritionsanalys av ett 100-tal olika livsmedel med hjälp av ett 40-tal varianter av en ”näringstäthetindikator” för att identifiera den som bäst stämmer överens med kostråden. På så vis ger projektet kunskap som kan ligga till grund för ett konkret verktyg – ett index – som kan användas av livsmedelsindustrin för att utveckla nya produkter, fatta strategiska beslut och i kommunikation.

Anna-Karin Modin Edman berättar att det var Arla Foods tillsammans med Stiftelsen Lantbruksforskning som initierade projektet:

– Vi vill vara med och nyansera diskussionen om vad hållbara livsmedel och hållbara matvanor egentligen är, och få med så många dimensioner som möjligt, säger hon, och menar att det ofta är ett väldigt stort fokus på just klimatet, på bekostnad av andra aspekter – inte minst det här med nutrition och hälsa.

Att enbart basera livsmedelsval på klimatpåverkan kan bli väldigt fel ur ett näringsperspektiv; godis, läsk, snacks och vitt bröd är alla exempel på livsmedel med låg klimatpåverkan. Och att bara tänka näringstäthet gör inte per automatik att maten bli klimatsmart.

– Vi behöver ställa matens påverkan i relation till vad man får ut i form av näring. Och vi måste sluta se klimatpåverkan per kilo produkt som enda mått på hållbarhet, det är inte relevant. Vi äter ju inte ”kilo mat”, vi äter lunch eller mellanmål och behöver få till en bra och hållbar kost som funkar i vardagslivet, säger Anna-Karin Modin Edman.

Vad hon lärt sig under projekttiden är att det hela är väldigt komplext.

– Det är svårt att hitta förenkla komplicerade samband och sedan försöka fånga det i ett index. Men man kan inte ge sig bara för att det är svårt.

Är det något som har förvånat dig?

– Jag är egentligen inte förvånad men däremot frustrerad över att vi fortfarande inte har ett tydligare sätt att beskriva matens påverkan på hälsan, inte minst vad gäller det här med biotillgänglighet för olika vitaminer och mineraler. I nuläget vet vi till exempel inte om berikningar är lika bra som naturligt näringstäta livsmedel. För oss som jobbar inom livsmedelsindustrin är det en jätteviktig fråga eftersom det avgör hur vi ska satsa i vår produktutveckling.

Projektet ”Nutritions- och hälsoindikatorer i livscykelanalyser av livsmedel” finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning. Externa partners är Orkla Foods Sverige, Ikea, Fazer, Kronägg, Arla samt avdelningen för invärtes medicin och klinisk nutrition vid Göteborgs universitet.