Farm to fork – så kommer EU:s nya livsmedelsstrategi att påverka branschen

I förra veckan lade EU-kommissionen fram den nya livsmedelsstrategin för EU, kallad Farm to fork, tillsammans med en strategi för biologisk mångfald. Båda strategierna utgör delar i vad som kallas European Green Deal – ett brett initiativ för att driva på för en klimatomställning samt för miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.

Syftet är att påskynda omställningen mot miljö- och hälsomässigt hållbara livsmedelssystem och en konkurrenskraftig produktionskedja. Strategin innehåller bland annat förslag kring nya märkningsregler för att konsumenterna ska kunna göra hållbara val, åtgärder för minskat matsvinn, stöd till forskning och innovation som underbygger hållbara livsmedelssystem, stärkt djurskydd samt åtgärder för minskad användning av pesticider, gödningsmedel och antibiotika

– Det är en fingervisning åt vilket håll EU-kommissionen vill gå. Här och nu får det ingen direkt påverkan men på lite längre sikt kommer den att få en oerhört stor betydelse i form av ny lagstiftning som kommer att läggas fram i olika etapper fram till 2024 – efter att de båda lagstiftande EU-institutionerna ministerrådet och Europaparlamentet fått säga sitt om den övergripande strategin, säger Livsmedelsföretagens EU-expert Nicklas Amelin.

Vad är viktigast att ha koll på som livsmedelsföretagare?

– Jag skulle säga att det är märkningsfrågorna. Bland annat vill man införa en obligatorisk och harmoniserad ”front of pack”-näringsmärkning. Hur den ska se ut i praktiken vet vi inte, men om förslaget går igenom kommer knappast vårt svenska nyckelhål att överleva. Tyvärr, måste jag säga, för många svenska livsmedelsföretag har investerat i nyckelhålet och det är en modell som fungerar bra och är direkt kopplad till våra nordiska kostråd.

Fördelen med gemensam näringsmärkning är, enligt Nicklas Amelin, att det underlättar vad gäller EU:s inre marknad.

Nackdelen är att det blir extremt svårt att enas kring hur den ska se ut.

– Tanken med märkningen är att den ska guida konsumenterna att göra mer hälsosamma val, men både kostvanor och hälsoutmaningar ser väldigt olika ut i de skilda medlemsländerna.

Ett annat förslag i handlingsplanen är att införa maxgränser för vissa näringsämnen, såsom socker, salt och mättat fett, i processade livsmedel. Vilka kategorier av livsmedel det i så fall skulle röra sig om är en öppen fråga, men Nicklas Amelin ser bekymmer med den typen av tvingade lagstiftning som alltså kan innebära förbud mot att alls sälja vissa typer av produkter:

– Man förbättrar ju inte matvanorna hos Europas befolkning genom att reglera enskilda produkter, säger han.

Finns det något du vill lyfta fram som är bra i strategin?

– Ja, detta att man vill harmonisera frivilliga hållbarhetsmärkningar av livsmedel ser vi positivt på. Just nu är alla dessa olika miljö- och klimatmärkningar som florerar oerhört förvirrande för både producenter och konsumenter.

Nicklas Amelin berättar att Farm to fork egentligen skulle ha lagts fram redan i mars – men så kom ett virus emellan.

– För livsmedelsbranschen är det viktigt att se till att rätt slutsatser dras av coronakrisen, och att handlingsplanen blir en hjälp för den återhämtning som nu krävs. En hållbar omställning är bra men det är knappast fler och hårdare regleringar som ökar konkurrenskraften.