Ny tävling ska boosta knäckebrödet: ”En kulturskatt”

Vem gör Sveriges godaste knäckebrödsmacka, som samtidigt både är mättande, hälsosam och klimatsmart? Det ska Brödinstitutets nya Knäckemacketävling ge svar på.

En genomsnittlig svensk sätter varje år i sig 3,2 kilo är knäckebröd. Den mängden kan gärna bli mer, enligt Brödinstitutet som i samarbete med Knäckebrödsakademin nu lanserar Knäckemacketävling 2025.
Utmaningen är att skapa en knäckemacka som tillsammans med pålägg ska utgöra en mindre måltid; man kan använda flera skivor eller en större.
– Knäckemackan ska även spegla bra mat för hälsan och klimatet samtidigt som kostnaden bör vara rimlig, säger Maria Sitell, kommunikationschef på Brödinstitutet.
Vad är syftet med tävlingen?
– Vi vill lyfta det fantastiska knäckebrödet genom att bland annat visa vilka härliga måltider man kan göra. Knäckebrödet är en kulturskatt och svensk delikatess utomlands. Dessutom ett säkert kort till frukost, fika eller egentligen vilken måltid som helst.
Men kan en knäckemacka verkligen ersätta en lagad måltid?
– Det beror förstås helt och hållet på hur stort bröd man har och mängden och innehåll av pålägg. Numera görs ju även knäckebrödspizza!
Hur ser din egen godaste knäckemacka ut?
– Jag är verkligen storätare av knäckebröd till fika och då får det gärna vara bara smör och ost som pålägg. Som måltid väljer jag en sillknäckemacka, gärna med matjessill, kall skivad potatis, ägg och lite kaviar på, säger Maria Sitell.
Prisutdelning sker på Knäckebrödets dag den 19 februari på Postmuseum i Stockholm. Första pris är en resa till Leksand med visning på Leksands knäckebrödsbageri, inklusive hotellnatt och tågresa för två personer. Andra pris är en årsförbrukning av knäckebröd från Wasa knäckebröd och tredje pris en knäckebrödskulptur i kristallglas från Målerås glasbruk.

Tävlingen är öppen för alla och mer information hittar du HÄR!

Dela

Fler nyheter i Mötesplatser och Värdekedjan

Det röda köttet spelar roll i nya kostråden – för livsmedelsproduktionen

Egentligen skulle de nya och uppdaterade svenska kostråden lanseras i början av januari. Men regeringen vill att Livsmedelsverket gör en fördjupad konsekvensanalys av hur råden om rött kött och charkprodukter kan tänkas påverka inte bara folkhälsa och klimat utan även livsmedelsproduktion och beredskap.
– Jag är inte förvånad, säger Elisabet Rytter på Livsmedelsföretagen.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.