I huvudet på Gerhard Bley: ”Släpp normtänket”

Gerhard Bley blev ledare tidigt i livet och upplevde att han mer eller mindre blev inkastad i det.
– Jag fick ingen introduktion och hade inte möjlighet att reflektera över hur jag skulle hantera chefskapet, säger han.
Och vad gör man då? Jo, går efter redan givna normer.
– Då fanns det mest manliga chefer, och det som förväntades av en chef var att man skulle vara tuff, ha en polerad yta och passa sig för att visa hela sig. Det gick i och för sig helt okej, men jag mådde inte bra i min roll. När jag sedan drabbades av en personlig kris, som bland annat bestod av en skilsmässa, fick det mig att reflektera över hur jag ville ha det. Men också hur jag ville uppfattas och vad som egentligen var viktigt i livet – och vad som var vägen till ett bra arbetsliv med goda resultat.
Då, för 15-20 år sedan, var det delvis provocerande tankegångar som Gerhard Bley kom fram till. Han ville nämligen leda transparent och skapa delaktighet, bygga närhet och förmedla vikten av att se livet som helhet.
– Det är inte någon rocket science – men det var ett udda och sällan utnyttjat arbetssätt.
Hans tankar resulterade i boken ”Empatiskt ledarskap”, med teorier kring det nya ledarskapet och ett annat fokus.
– Det alla menade med ledarskap kallade jag mekaniskt ledarskap. Jag ville utveckla det inre ledarskapet och skapa resultat genom ett konkret arbetssätt som gick ut på att livet i stort hänger ihop med jobbet. Man måste självklart ta ansvar för sin roll, men man måste också få livet att hänga ihop, säger Gerhard Bley.
I sin roll som vd på Kavli fick han möjligheten att använda sina teorier i praktiken.
– Jag förstod att det var mitt livs chans, så jag gick ”all in” och tog den. Jag berättade aldrig hur man skulle göra, utan inledde arbetet med ledningsgruppen genom att dela mina personliga problem. När jag sedan kunde praktisera det hela förstod alla. Jag agerade förebild och öppnade upp. En snöbollseffekt uppstod så sakteliga. Men det tar tid, oftast flera år.
Det kan också vara svårt att anamma något nytt när medarbetarna redan vant sig vid ett mekaniskt och mer hierarkiskt ledarskap.
– Jag har mött många män som kritiserat mig, och som inte tror att det går att prestera på det här sättet. De föreställningarna hoppas jag ska växa bort. Empati handlar inte om att per se vara snäll och mjuk – det handlar om att förstå att andra känner, och vad, så att man kan vara ett bättre stöd. Resan dit är grejen! Släpp normtänket och hitta ditt personliga sätt att leda på och tro på det. Och ”stick to the plan” – det är sällan fel på strategierna, men man måste tro på genomförandet av dem, säger Gerhard Bley.