Produktionslyftet vände röda siffror till svarta för charkföretaget

Att ha en lönsamhet på bara ett par procent, det är på tok för lite, enligt Lars-Gustaf Gustafsson, forskare på RISE, som arbetar med Produktionslyftet.
– Om vi inte har lönsamma livsmedelsföretag så har inte nästa generation mat på bordet, säger han.
Produktionslyftet är ett utvecklingsprogram som RISE driver på uppdrag av Tillväxtverket. Hittills har 320 bolag i Sverige inom olika branscher deltagit.
Under 18 månader gör erfarna coacher regelbundet en systematisk genomlysning av alla processer i företaget för att olika typer av svinn och slöseri med både tid och resurser.
– Mellan 15 och 20 procent av omsättningen i ett företag är alltid ”vaste”, oavsett bransch. Om man jobbar strukturerat och metodiskt för att minimera allt sådant så kan man öka lönsamheten betydligt, säger Lars-Gustaf Gustafsson.

Det handlar om att öka effektivitet i verksamheten, få bättre förståelse för flöden, lättare identifiera störningar och åtgärda dessa – såväl administrativt som i själva produktionen.
– Administrationen är ofta en stor bov. Det kan vara information som dröjer eller är felaktig, vilket skapar fel i affärssystemet och sedan påverkar produktionen. Enligt min erfarenhet skapas 60-70 procent av alla störningar i stödsystemen.
Direkt Chark i Göteborg, ett livsmedelsföretag med 64 medarbetare och som snurrar runt i snitt tio ton kött per dag, är en av dem som deltar i Produktionslyftet.
– Det är ingen quick fix men vi ser redan stora effekter, trots att vi bara varit i gång i ett år, säger vd Maria Rydbeck.
Hon klev in i bolaget för några år sedan, som intermittent-vd, och berättar att hon blev kär i kulturen och i människorna. Att siffrorna lyste röda bekymrade henne inte när hon, tillsammans med delar av ledningsgruppen, bestämde sig för att ta över företaget 2023.
– Men när jag sprang på Produktionslyftet insåg jag att vi måste få hjälp. Det här handlar ju inte bara om hantverk och att göra en bra korv eller skinka, det är en industri där man måste ha lönsamhet för att finnas kvar.
Att alla medarbetare är engagerade i förändringsarbetet är helt avgörande för att inte bara förstå sin egen del utan ha koll på hela värdekedjan i fabriken.
– Att ha ett kund-leverantör-förhållande internt gör att man snabbare upptäcker felaktigheter. Det gäller att sluta behandla symptomen. I stället för att ta en Treo ska man ta reda på varför man alls fick huvudvärk, säger Maria Rydbeck.
Hon drar ett konkret exempel, då man vid ett tillfälle ”räddade” en kundorder på 20 kilo – men var tvungna att sätta in ett extra skift för att fixa det.
– Grundorsaken var att vi inte fick in en leverans i rätt tid. Vi fokuserade alltså på utleverans när vi i stället skulle ha fokuserat på inleverans.
Enligt prognosen kommer Direkt Chark att vända siffrorna till svarta nu i år. Man har till exempel inte behövt lägga till några extra skift nu under högsäsongen (månaderna före jul) genom att se till att alla maskiner alltid är i full gång på befintliga skift.
– Att vi har börjat mäta ökar engagemanget bland medarbetarna, som där olika skift börjat tävla med varandra om. Planering och tätt samarbeta med kunder och leverantörer är också en viktig del i framgången, säger Maria Rydbeck.
Syftet på lite längre sikt är att kunna digitalisera och automatisera produktionen – och på så vi lyfta lönsamheten.
– Men förutsättningen för att lyckas med det är att man först gjort ett gediget grundarbete. Risken är annars att del blir helt galet eftersom alla fel ökar logaritmiskt, säger Lars-Gustaf Gustafsson.