21 november 2024
Eva Eriksson, vd och senior konsult på Macklean, menar att det är många olika saker som påverkar lönsamheten för produktionsleden under de senaste åren. Samtidigt som priset på alla insatsvaror har ökat kraftigt har den tuffa prispressen i handeln gjort det svårt att få ut kostnadsökningarna på marknaden. Och detta samtidigt som man rustar för ett intensifierat hållbarhetsarbete.
– Innovationstakten påverkas helt klart, det finns inte utrymme att satsa på det. Företagen tvingas prioritera överlevnad, säger hon.
Samtidigt är innovation nyckeln till ökad lönsamhet i det längre perspektivet.
– Ingen är betjänt av att minska på innovationstakten men för att man ska vilja satsa måste man veta att man har efterföljande led med sig. Då måste man föra dialog och ha samarbete med kunderna och gemensamt tro på nya produktområden.
Eva Eriksson tror även att EMV kan vara en hämsko för innovation – ett fenomen som skiljer just livsmedelsbranschen från andra branscher.
– Här behöver man utveckla samverkansavtal för att bättre skydda nya idéer och bygga förtroende.
Att handel och grossistled jobbar med prisökning i procent är också ett problem för lönsamheten i föregående led. När varje, ofta helt nödvändig, prisökning från leverantörsledet får en ökad magnitud bromsas efterfrågan från konsument.
– Man behöver hitta andra beräkningsmodeller än standardiserade sätt att räkna så att kostnader och risk blir mer rättvist fördelade i värdekedjan.
Allra tuffast är det för mindre aktörer, som inte har samma förhandlingskraft som stora företag och kooperativ som exempelvis Arla och Lantmännen.
Det har även varit tufft för startups, som haft svårt att locka nya investerare, varför vi sett en rad konkurser och försäljningar under det senaste året: Bärta, Mycorena, Grönska och Tebrito är bara några av dem.
– Det är svårt att skala upp utan nytt kapital, och som liten aktör måste man oftast skala upp för att bli lönsam, säger Eva Eriksson.
Ett ökat fokus på beredskap har gjort att många konsumenter fått upp ögonen för vikten av att stötta den svenska produktionen.
– Jag tror att gemene man förstått det men när plånboken är tom har man inte råd att tänka på de stora perspektiven. I takt med att konjunkturen vänder och ränteläget stabiliserar sig så kommer man att fylla korgarna med mer högkvalitativa och svenska produkter igen.
I nästa nummer av Livsmedel i fokus gör vi en djupdykning i hur lönsamhetsmedicinen för livsmedelsindustrin ser ut. Missa inte det!
Dela
Fler nyheter i Förädling och Människor och Värdekedjan
Förädling Mötesplatser Värdekedjan
Trendbrottet: Svenskproducerat viktigare än pris på julbordet
För första gången sedan 2021 minskar prisets betydelse när svenskarna ska välja mat och dryck till julbordet, samtidigt som allt fler vill att det ska gå snabbt och enkelt att förbereda. De mångåriga julbordsfavoriterna skinkan och Ris à la Malta utmanas alltmer av Janssons frestelse och lussebullar, enligt Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning.
21 november
Gå med i nätverket idag!
Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.