Fossilfritt lantbruk till 2030: ”Maten måste värderas högre”

Sverige har ett av världens mest klimatsmarta och hållbara jordbruk och är först i världen med målet om en fossilfri livsmedelsproduktion till 2030. Men för att lyckas måste nöten med branschens låga lönsamhet knäckas. – Alla behöver ta mer ansvar, säger Lantmännens hållbarhetschef Claes Johansson.

6 mars 2020

I februari tillsattes en utredning för ett fossilfritt jordbruk som ska ge förslag på åtgärder nästa år. I går torsdag presenterades lantbrukets egen fossila färdplan ihop med Fossilfritt Sverige.

Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen, var en av dem som medverkade.

På vilket sätt är jordbruket en nyckelspelare för att Sverige ska bli fossilfritt?

– För att det är det på det viset som livsmedelsvärdekedjan är uppbyggd. Jordbruket producerar allt primärt värde vad gäller energi och näringsämnen, vilket gör att den största klimatpåverkan finns just här. Är man aktör i livskedjan och vill jobba med hållbarhet på ett trovärdigt sätt så måste man inkludera bönderna. Här finns även nyckeln till en fossilfri framtid i form av resurser från åkermarken som kan utnyttjas för att ersätta dagens fossila bränslen.

Vilka är de största utmaningarna?

– Ibland är det som att man går och väntar på en stor jordbruksrevolution men vår bild är att både den kunskap och teknologi som krävs för att ställa om redan finns. Däremot måste vi få till de resurser som krävs för att kunna använda dem. Det är helt enkelt inte lönsamt att byta ut dagens bränsle och växtnäringslösningar till fossilfria alternativ.

Vad krävs för att nå målen?

– Att man jobbar med hela kedjan och att det tas fler politiska initiativ. I dag saknas det pengar samtidigt som branschen brottas med lönsamhetsproblem. Det här är inte en utmaning som lantbruket ensamt kan lösa utan ett gemensamt ansvar för hela värdekedjan och för politiken, säger Claes Johansson.

Han menar att en del av lösningen handlar om att vi börjar värdera maten på ett annat sätt:

– Om man gör en historisk tillbakablick så har andelen av vår disponibla inkomst som vi lägger på mat gått ned från 30 till 12 procent på bara några decennier. Det beror till stor del på jordbrukets rationalisering som varit möjlig att göra tack vare fossila metoder. När vi nu ska bli fossilfria igen så kommer det att bli dyrare producera maten.

Så vem ska betala kalaset?

– Alla aktörer genom hela livsmedelskedjan måste dra sitt strå till stacken. Och egentligen tror jag att en stor del av pengarna redan finns inom systemet. I dag är mat så billigt att vi tycker att vi har råd att slänga 30 procent av allt som produceras. Det kan vi inte fortsätta att göra, maten måste behandlas med större värdighet.