13 juni 2024
Under förra året införde Arlabönderna en hållbarhetsersättning som innebär ett tillägg på mjölkpriset för att premiera hållbarhetsåtgärder på gårdarna. De områden som har störst potential att minska klimatutsläppen ger flest poäng och därmed en större ersättning.
Detta har gett resultat. I genomsnitt sänkte gårdarna sina utsläpp av växthusgaser med 3,6 procent jämfört med 2022, från 1,12 till 1,08 kilo koldioxidekvivalenter, per kilo mjölk.
Det är för det arbetet som Arlas svenska mjölkbönder nu har chans att vinna Livsmedelspriset 2024, en av livsmedelsbranschens finaste utmärkelser.
Vad skulle det betyda för er att vinna det här priset?
– Det skulle innebära både uppskattning och ett tydligt erkännande för jobbet som vi gör. Det är alltid tufft att ligga i framkant och driva utveckling, säger Inger-Lise Sjöström, ny vice ordförande för Arla och mjölkbonde i Kolmården i Östergötland.
Hon menar att det länge funnits en ganska negativ inställning till kor i den allmänna debatten.
– Man har pratat om att kor mest fiser och ställer till det för klimatet men nu visar vi tydligt att vi är progressiva och driver utvecklingen framåt – att vi tar ansvar för både livsmedelsförsörjning, klimat och miljö.
Inger-Lise Sjöström har varit mjölkbonde sedan 1994 och driver en gård med 70 kor samt entreprenadverksamhet tillsammans med maken Per Pettersson.
Vad är det bästa med att vara mjölkbonde?
– Variationen, där man arbetar med såväl levande djur som med maskiner. Alla har bild av att det är väldigt tufft att vara mjölkbonde men jag ser möjligheterna att göra något där jag själv kan påverka resultatet.
Och vad är det sämsta?
– Väderberoendet! Eller egentligen allt det där som man inte kan påverka själv. Att driva lantbruk handlar om långsiktigt företagande och det går inte alltid hand i hand med det mer kortsiktiga tänket inom politiken – och för att inte tala om alla krångliga regelverk.
Vad krävs för att Sverige ska klara av både klimatomställningen och krisberedskapen samtidigt som vi behöver producera mer svensk mat?
– Vi är duktiga på att producera hållbar mat här i Sverige, vi är innovativa och har goda förutsättningar vad gäller såväl klimat som olika naturresurser – vi är även duktiga på att få våra djur att må bra. När det gäller arbetet för klimatomställning kan man inte se på det landsvis och regionvis, det är en världsomspännande utmaning. Därför borde vi här Sverige producera betydligt mer mat på ett hållbart sätt, mat som vi sedan kan exportera i fredstid samtidigt som det är bra för att bygga en mer robust krisberedskap.
Så din slutsats är att vi behöver fler mjölkkor?
– Vi behöver definitivt ha fler kor här i Sverige! Inte minst som kor är fantastiska på att förädla vanligt gräs till god och näringsrik mat, och kan göra det överallt i hela landet. Svensk Mjölk har som mål att vi ska öka antalet kor med 7 procent till år 2030 och det är i alla fall en bra början.
Kommer du själv att vara på plats i Tylösand i september, när det avgörs vem som vinner Livsmedelspriset?
– Nej, då är jag i väg på ett internationellt uppdrag men däremot har jag flera kollegor som är på plats tillsammans med Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige.
Vi kommer att presentera samtliga finalister till Livsmedelspriset 2024 i form av intervjuer, detta är den första.
Läs mer om Livsmedelspriset HÄR!
Dela
Fler nyheter i Människor och Mötesplatser och Värdekedjan
Svenska livsmedelsproducenter optimistiska inför årets slutspurt
Svenska livsmedelsproducenter såg sin försäljning minska under årets tredje kvartal men om deras prognoser för det sista kvartalet slår in blir det den starkaste tillväxten på tre år. Även livsmedelsexporten vänder upp efter flera års nedgång, enligt Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
22 november
Gå med i nätverket idag!
Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.