Så påverkar snabbmatsreklamen vad unga äter

Vår “matmiljö”, alltså den fysiska, sociala och digitala miljö som vi alla lever i, har stor påverkan på vad vi äter. I en pågående Forte-finansierad studie kartlägger forskaren Ioannis Ioakeimidis ungas matmiljö och mer specifikt deras exponering för matreklam. Om detta skriver Forte Magasin – forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd.
Syftet med studien är att visa hur exponeringen för reklam och marknadsföring påverkar barnens val av mat och i förlängningen risken att utveckla ohälsosam övervikt i framtiden.
Normalt sett när forskare tittar på exponering för reklam kartlägger de all utomhusreklam i ett visst område. Men Ioannis Ioakeimidis har insett att det finns ett bättre sätt att göra det på:
– Vi låter barnen rita kartan över sin matmiljö. Så när vi forskare åker ut för att göra vår inventering kommer vi inte titta på hela Skärholmen utan enbart på de ställen där ungdomarna faktiskt hänger, säger han till Forte.
I praktiken går det till så att forskarteamet söker kontakt med skolor. De lärare som nappar på erbjudandet och vill engagera sig i projektet frågar sina elever om de vill vara med; allt bygger på frivillighet. Eleverna som väljer att delta installerar sedan en app i sina telefoner där de kan registrera vad de ser och på så vis rapportera till forskarna.
– Vi har lagt ner mycket möda på att utveckla appen och tror att vi hittat ”the sweetspot” som gör dem nyfikna så att de vill använda appen. Det får inte vara för komplicerat.
Den innovativa forskningsmetodiken har också gett nya oväntade resultat:
– I tidigare studier har vi sett att matmiljön skiljer sig åt mellan områden med olika socioekonomisk status, men när vi kartlägger de platser där ungdomar faktiskt hänger ser vi att matmiljön skiljer sig mindre åt än vi trodde.
Nästa steg i studien är att studera vilka val barnen faktiskt gör när det kommer till mat. Deltagarna ska få i uppgift att dokumentera allt de äter under en viss period genom att fota maten med sin mobiltelefon.
I ett sista steg hålls fokusgrupper där barnen får uttrycka tankar och värderingar kring sin matmiljö och sina matval.
Ioannis Ioakeimidis hoppas att de tre delstudierna ske ge ett digert underlag till beslutsfattare och öppna upp för en bredare samhällsdiskussion. Eller som han själv säger:
– Du måste kvantifiera problemet innan du kan lösa det.

Mellan 1980 och 2020 ökade andelen svenskar med övervikt eller fetma från 31 till 50 procent. Hälften av alla vuxna och 36 procent av nioåringarna i Sverige är överviktiga, enligt färsk statistik från Folkhälsomyndigheten.