Mindre socker och salt i maten: “Frivillighet maximerar potentialen”

Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen undersökt om det finns förutsättningar för att livsmedelsbranschen genom frivilliga överenskommelser kan minska salt- och sockerinnehållet i livsmedel.
– Vår slutsats är att det finns en vilja bland producenter och handel att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. Många företag jobbar redan med detta men arbetet behöver intensifieras, säger projektledaren Åsa Brugård Konde.

Fyra branschorganisationer inom livsmedelsproducentledet – Livsmedelsföretagen, Kött- och Charkuteriföretagen, Sveriges bagare & konditorer och Sveriges Bryggerier – har haft en nära och konstruktiv dialog med Livsmedelsverket under hela processen.
– Diskussioner för att minska socker och salt i maten har pågått länge men har stärkts i och med det här arbetet. Nu fortsätter vi framåt med att forma frivilliga branschöverenskommelser med mål och tidpunkter för när dessa ska uppnås, säger Elisabet Rytter, till Livsmedel i fokus.

I den årliga medlemsenkät som Livsmedelsföretagen genomför framgår att en majoritet av företagen är positiva till frivilliga branschöverenskommelser för att sänka socker- respektive salthalten i livsmedel. Cirka 80 procent av företagen svarar att de i sitt sortiment har produkter där salt- respektive sockerhalten har sänkts.
– Frivillighet maximerar potentialen för att skapa varaktiga förändringar och minimerar samtidigt risken att försämra konkurrenskraften. Men det är viktigt att det finns långsiktighet, alltså att förutsättningarna är stabila, så att det inte plötsligt införs exempelvis en sockerskatt eller maxhalter på salt som slår undan benen på det arbetet.

Den kraftiga ökningen av andelen sockerfri läsk är ett tydligt exempel på hur långt man kan komma med frivilliga åtgärder.
– I Sverige har bryggeribranschen satsat på ett ökat utbud av sockerfria produkter, med resultatet att sockerfri läsk i dag utgör över 50 procent av försäljningen. Samtidigt arbetar producenterna med att sänka sockerhalten i de sockrade produkterna. Branschen har ett gemensamt mål för sockersänkning samt en metod för att kunna mäta och avrapportera måluppfyllelse, säger Erika Danckwardt-Lillieström, ansvarig för kommunikation och samhällskontakter på Sveriges Bryggerier.

Enligt Livsmedelsverket är fördelen med frivilliga överenskommelser att de kräver mindre administration än reglering, och dessutom snabbare kan anpassas till nya förhållanden. Åsa Brugård Konde förklarar att det är tre faktorer som är avgörande för att frivilliga överenskommelser ska fungera: ett långsiktigt engagemang i branschen, en efterfrågan från konsumenterna och att effekterna följs upp löpande.
– Nu vill vi ge branschen en chans att visa att det här går framåt, säger hon.

Arbetet med det aktuella regeringsuppdraget har tydligt visat på behovet av nya och mer frekventa kostundersökningar bland befolkningen. De senaste undersökningarna på den vuxna befolkningen på nationell nivå gjordes för över 13 år sedan, och nya planeras vara klara först 2032.
– Det är ett stort problem med att vi bara har gamla data att utgå ifrån. Grunden för att genomföra förändringar och förbättra matvanor är att man har fakta att utgå ifrån. Vi behöver veta inte bara vad folk äter utan även var och i vilken situation, säger Elisabet Rytter.