Alla talar om plast: ”Det måste bli lättare att göra rätt”

Plast var temat för ett seminarium som LivsmedelsFöreningen arrangerade i går tisdag. Medverkade gjorde både experter, utredare och branschföreträdare; en av dem var Einar Ahlström från Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, som menar att livsmedelsproducenterna har ansvar för att göra det enkelt för konsumenterna att göra rätt.

Problemet är dels att inte ens hälften av alla plastförpackningar i dag sorteras och skickas till återvinning. Och av de förpackningar som når sorteringsanläggningen är många inte tillräckligt bra utformade för att kunna materialåtervinnas‚ de består av för många olika material.

– Tänk därför på återvinningsperspektivet redan när förpackningen designas, annars är risken stor att förpackningen hamnar i förbränningen i stället, säger Einar Ahlström.

Vilket är det vanligaste problemet med plastförpackningar?

– Att de består av sammansatta material som inte kan separeras och sorteras på rätt sätt i sorteringsanläggningen, eller som innehåller för många olika plasttyper för att kunna materialåtervinnas. Som konsument är det ju inte lätt att förstå att man exempelvis måste separera korken från resten av förpackningen eftersom de ofta är tillverkade av olika sorters plast. Det här måste framgå på förpackningen.

Ann Christiansson, näringspolitisk expert på Svensk Handel, var också på plats för att tala om de olika regleringar som är på gång inom plastområdet och som kommer att få effekt på såväl livsmedelsindustri som handel.

– Den största utmaningen är att det är så extremt mycket som pågår parallellt inom det här området och som branschen kommer att behöva anpassa sig efter, säger hon.

Det så kallade engångsplastdirektivet från EU som antogs i somras och som Sverige just nu håller på att implementera är bara ett exempel. Nya och utökade förordningar vad gäller producentansvar för förpackningar är ett annat.

Som en del i genomförandet av januariavtalet har regeringen även tillsatt en utredning som ska föreslå hur skatt på vissa engångsartiklar ska utformas, ett arbete som presenteras i augusti.

– Sverige har ambitionen att minska mängden engångsprodukter oavsett material och det är bra att vi alla tänker till för att använda resurserna mer effektivt. Samtidigt behöver vi ha långsiktiga spelregler att förhålla oss till. I dag blir det ganska snuttifierat med en skatt här och en där när man i stället skulle behöva titta på de stora flödena och ta vara på de goda initiativ som pågår i branschen, säger Ann Christiansson.

Inom EU är det ett stort fokus på nedskräpningsperspektivet vad gäller engångsförpackningar. Här ser branschen hellre ett pantsystem med returer än att kunderna ska få komma med egna matlådor, inte minst med tanke på livsmedelssäkerheten.

– Vi har blivit en take-awaykultur och det är svårt att backa det bandet, men utökad insamling är definitivt ett alternativ.