2 mars 2020
I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Sustainability, har forskarna utgått från de planetära gränserna för livsmedelssystemet som har uppskattats på global nivå i den så kallade EAT-Lancet-rapporten.
– Den svenska kostens miljöpåverkan ligger över gränserna för alla undersökta miljöaspekter utom vattenanvändning. För växthusgasutsläpp, åkermarkanvändning samt kväve- och fosfortillförsel ligger miljöpåverkan två till fyra gånger över de tillåtna gränserna, säger Emma Moberg, doktorand vid institutionen för energi och teknik vid SLU och huvudförfattare till studien.
Särskilt utsatt visade sig påverkan på den biologiska mångfalden från livsmedelskonsumtionen vara, där våra nuvarande kostmönster leder till att gränsen överskrids med det sexdubbla.
– Det lammkött som vi konsumerar i Sverige och som är importerat från Nya Zeeland leder till en hög risk för att arter utrotas, enligt den metodik som vi utgått från, säger Emma Moberg.
I jämförelse visade det sig att det nötkött som konsumeras i Sverige, trots sin höga användning av jordbruksmark, leder till betydligt lägre påverkan på den biologiska mångfalden. Detta eftersom majoriteten av produktionen sker i områden i Sverige och norra Europa med relativt låg artrikedom.
– Hade produktionen däremot skett i exempelvis Brasilien hade utslaget blivit betydligt högre.
Störst utslag för växthusgasutsläpp, markanvändning och kvävetillförsel totalt sett hade konsumtionen av kött och mejeriprodukter. Sett till påverkan per kilo livsmedel visade sig dock en mängd växtbaserade produkter orsaka, både i fråga om en hög markanvändning men framför allt en hög påverkan på den biologiska mångfalden.
– Vi vet sedan tidigare att konsumtionen av kött och mejeriprodukter behöver begränsas för att vi ska nå både klimat- och miljömål. Men vad vi ser utifrån resultaten i den här studien är att vi också behöver se över vår konsumtion av en del vegetabiliska produkter som kan orsaka stor miljöpåverkan, till exempel kakao, olivolja, kaffe och nötter, säger Emma Moberg.
AGNETA RENMARK
Agneta Renmark
Dela
Fler nyheter i Arkiv
Sätherberg: “Ingen risk för matbrist”
”Det finns ingen risk för matbrist”, sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg på en presskonferens i tisdags.nDäremot är ökade livsmedelspriser, sämre lönsamhet för jordbruket och minskad matproduktion några av de konsekvenser som Ukrainakrisen kan få på den svenska livsmedelsförsörjningen.
22 mars
Gå med i nätverket idag!
Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.