14 februari 2020
I dag är algodlingar en industri i mångmiljardklassen – i andra delar av världen.
Enligt en rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO skördades cirka 30 miljoner ton makroalger 2016, vilket är en fördubbling på bara tio år.
Nu visar nya rön att storskaliga odlingar av alger kan bli en ny industri även i Sverige.
Det visar beräkningar från forskare vid bland annat Kungliga tekniska högskolan, KTH.
– Tidigare studier har visat på miljönyttan av algodlingar – nu kan vi visa att en storskalig produktion också har förutsättningar att bli lönsamt även i Sverige, säger Linus Hasselström.
Han är forskare vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på KTH och en av personerna bakom studien som visar att kostnaderna för en odling är åtta miljoner kronor – men att intäkterna uppskattas till långt över det dubbla.
Eftersom alger växer i havet behövs inte insatsmedel som gödsel och vatten. Dessutom visar studien att storskaliga algodlingar skulle kunna fånga upp 60 procent av det av människan orsakade fosforinflödet till havsbassängerna på västkusten.
I dag finns i princip inga kommersiella algodlingar i Sverige, Koster Alg som drivs av marinbiologer med odlingar i Skagerack, är ett undantag.
Men Linus Hasselström tror att de nya forskningsrönen kan väcka investerares intresse för storskalig algodling i Sverige.
– Jag tror att det finns goda förutsättningar för att algodlingar ska attrahera entreprenörer. I takt med att våra matvanor förändras som ett led i de hållbarhetsutmaningar som livsmedelsindustrin står inför kommer alger att ta plats i fler kök än det asiatiska. Men hela värdekedjan måste fungera från producent till återförsäljare och slutkonsument, säger han.
Om en storskalig produktion av alger kan bli verklighet beror också på lagstiftningen på området. Regelverken kring vattenverksamheter, som algodling räknas som rent juridiskt, är krångliga och tidskrävande i dagsläget.
På uppdrag av regeringen ser Jordbruksverket just nu över de långa väntetiderna för att få tillstånd för algodling i havet.
ELLEN LARSSON
Dela
Fler nyheter i Arkiv
Sätherberg: “Ingen risk för matbrist”
”Det finns ingen risk för matbrist”, sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg på en presskonferens i tisdags.nDäremot är ökade livsmedelspriser, sämre lönsamhet för jordbruket och minskad matproduktion några av de konsekvenser som Ukrainakrisen kan få på den svenska livsmedelsförsörjningen.
22 mars
Gå med i nätverket idag!
Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.