Torkan hotar matproduktionen: “Det är tufft för djuren nu”

Långvarig torka i kombination med de höga temperaturer som kommit in över delar av landet är det sämsta tänkbara för grödorna. Enligt Palle Borgström, ordförande i LRF, är situationen just nu väldigt allvarlig för i princip alla lantbrukare från Mälardalen och nedåt.
– Och det är där som nästan all livsmedelsproduktion i Sverige äger rum, säger han i en intervju med TT.

Likheterna med torkan sommaren 2018 är slående, enligt Ingrid Wesström, samverkanslektor inom markfysik med inriktning mot jordbrukets vattenhushållning på SLU. Allra värst drabbade är Blekinge och Kalmar län samt Gotland och Öland, där det knappt fallit en droppe regn sedan april.
– Många har precis tagit in sin första vallskörd och den brukar det inte vara några problem med eftersom den växer med hjälp av vatten från vintern. Men vi kan tydligt se att man i de sydöstra delarna av Sverige har tappat redan på den här första skörden på grund av låga markvattennivåer, säger hon.
Under den svåra torkan 2018 var det många som visserligen kunde bärga en första vallskörd men som sedan tvingades använda den som stödfodring på grund av uselt bete – och därefter köpa in foder till vintern.
– Det märks att många har fått upp medvetenheten och redan nu förbereder sig för alternativa foder om inte regnet kommer snart, säger Ingrid Wesström.

Lantbrukaren Helén Reinholdsson på Mellangården i Äppelrum strax söder om Borgholm, är en av dem som just nu längtar efter regn. Gården har ungdjur, dikor, tackor och lamm på totalt 130 hektar naturbetesmark.
– Det är tufft för djuren. På dagarna ligger de mest i skuggan och så letar de bete på kvällar och nätter. På vissa partier är det som att beta torrt hö på rot, säger hon.
Än så länge har de inte behövt börja med någon stödutfodring, tack vare blandade naturbeten med en del partier som behåller fukten längre.

– Vissa delar av betesmarkerna står under vatten på våren så där är gräset fortfarande grönt. Men på Alvarmarken, med sin tunna jordskorpa, börjar det se riktigt illa ut. Risken är att vissa växter inte klarar att komma tillbaka om det fortsätter så här, säger Helén Reinholdsson.
Familjen odlar även vall, korn och vete på totalt 80 hektar åker; första skörden av vall gav cirka 70 procent av vad de fick i fjol.
– Tidigare kunde vi ta både tre och fyra vallskördar men efter 2018 får vi förlita oss på förstaskörden och anpassa djurantal efter den, säger hon och berättar att många av lantbrukarna runt omkring börjar slå av sina spannmål redan nu.
– De tycker så klart att det är bättre att slå av och ensilera än att se det torka upp och försvinna. Men nästa problem som kommer blir brist på halm.

Enligt Ingrid Wesström på SLU är det mycket som tyder på att klimatförändringarna innebär mer extrema väder framåt, med återkommande perioder av såväl torra som blöta förhållanden.
– Som lantbrukare är det viktigt att ta höjd för det.
Själv har hon sett ett tydligt ökat intresse bland lantbrukare att gå samman och investera i bevattningsdammar där man kan lagra avrinningsvatten från vintern och på så vis minska sårbarheten.
– Om man ska kunna säkra skörden under extrem torka måste man ha vatten att pumpa.

Palle Borgström å sin sida efterlyser hjälp från politiken:
– Nu handlar det om att se till att vi får undantag från en del regelverk som gör att lantbrukare inte kan skörda en del i skyddszoner. Vi behöver få dispens för att kunna skörda gräset innan det vissnar ner helt och hållet, säger han till TT.
Även konsumenterna kan hjälpa bönderna genom krisen genom att fortsätta att välja svenskt när de handlar:
– Vi har sett ett tydligt driv för lågpris, vilket ofta innebär importerade varor. Det drabbar svenska lantbrukare hårdare och det riskerar att slå ut hela den svenska livsmedelsproduktionen i ett läge då vi borde öka den.