Line Gordon: “En mångfald av lösningar måste upp på bordet”

Är det ny teknik eller beteendeförändringar som krävs för att skapa ett framtidens hållbara matsystem?

Det var temat för en välbesökt konferens på KTH Södertälje Science Park nu i veckan, där forskare, experter, entreprenörer och andra aktörer möttes.

Livsmedel i fokus låter en av talarna, forskaren Line Gordon från Stockholm Resilience Centre, ge sin syn på vad som krävs för att skapa ett matsystem inom de planetära gränserna i fem konkreta punkter:

1. Den grönbetande hummern. Vi måste omvärdera vad som är vardagsmat och vad som är lyx och börja se kött i allmänhet och rött kött i synnerhet som ”den nya hummern”.
2. Kålroten som influencer. Det finns 50 varianter av kålrot men bara en enda sort i matbutiken. Vi behöver öka diversiteten bland rotsaker och baljväxter – och därmed nyfikenheten bland konsumenterna och de gastronomiska möjligheterna.
3. Sopornas nya smaker. Det finns en kreativ upptäckarglädje i att låta gamla värphöns bli hönsburgare och att ta fram styckningsscheman för alla detaljer på en purjolök, där friterade rottrådar kan bli en delikatess. Smaken sitter i svinnet – ett rättare sagt i det som räddas från detta öde.
4. Digitalisering av bondens marknad. Korta livsmedelskedjor är det nya gröna och när både lokala rekoringar och globala modeller digitaliseras blir det lättare att förändra beteende – och göra hållbara val.
5. Jakten på smultronställen. Att vara nära naturen och låta sig inspireras av det som kan plockas i skog och på äng är att sätt att hitta både sin egen inre hållbarhet och nya smakupplevelser. Lev ditt landskap.

Hur lyder då svaret på den inledande frågan?

Jo, att det krävs både ny teknik och beteendeförändringar – och att alla aktörer behöver arbeta tillsammans för att vi ska lyckas.

AGNETA RENMARK