15 januari 2020
I morgon torsdag presenteras konkreta handlingsplaner för respektive områden under en heldagskonferens i Stockholm.
– Det vi gjort i vårt delprojektet är försöka bidra till att vi ska kunna överblicka hur mycket matsvinn och övrigt matavfall som faktiskt lämnar livsmedelskedjan varje år utan att ätas upp, säger Kristoffer Gunnartz, delprojektledare för område livsmedel.
Problemet man riktat in sig på är det faktum att det i dag saknas gemensamma regler för hur man ska mäta matsvinn och matavfall – och att det används olika definitioner på vad som är det ena eller det andra. Det är en begreppsförvirring som bland annat ställer till det när det gäller Sveriges arbete med att nå FN:s 12.3 mål om att halvera matsvinnet i vissa delar av livsmedelskedjan. De definitioner som FN använder sig av går inte rakt av att översätta till det svenska matsvinnsbegreppet.
– Och vi kan ju inte halvera matsvinnet om vi varken har koll på hur mycket det var från början eller hur definitionen av det ser ut.
En viktig del av projektet har därför varit att ta fram ett gemensamt ramverk för att göra det möjligt att både mäta och rapportera matsvinn och övrigt matavfall på samma sätt i hela livsmedelskedjan. Projektet trycker också på behovet av att låta ansvaret för att samla in mätdata över både matsvinn och övrigt matavfall ligga på enda myndighet, i stället för att som i dag vara fördelat på både Naturvårdverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.
– Vi föreslår att Naturvårdsverket, som redan i dag har ansvaret för matavfallsdata, tar det övergripande ansvaret, säger Kristoffer Gunnartz.
Nästa fråga är hur man får alla att faktiskt mäta och rapportera.
– Där vet vi av erfarenhet att det snabbaste sättet att ställa om en bransch inte alltid går genom lagar och regelverk, det kan gå snabbare att i stället bygga på frivillighet och gemensamma branschöverenskommelser. Här kan det så klart behövas styrmedel som uppmuntrar och belönar de företag som faktiskt är villiga att mäta och minska sitt svinn.
Vad har livsmedelsföretagen att vinna?
– Det finns pengar i att sortera ut det som är potentiellt ät- och drickbart i alla restflöden. Det handlar både om att kunna köpa in färre råvaror, att minska kostnaderna för att hantera avfall och hitta helt nya affärsmöjligheter, säger Kristoffer Gunnartz, och berättar att en undersökning bland 600 företag i 15 länder som arbetat med att minska sitt matsvinn visade att de på bara några år fått 14 gånger pengarna tillbaka när de aktivt investerade i detta.
Vad händer nu närmast?
– Det vi presenterar i morgon är en första version av ett ramverk, vilket vi förankrat i branschen via remisser till både livsmedelsföretag och olika organisationer. Vår förhoppning är att det kommer att börja användas på prov av flera företag i livsmedelskedjan redan nu i vår.
AGNETA RENMARK
Dela
Fler nyheter i Arkiv
Sätherberg: ”Ingen risk för matbrist”
”Det finns ingen risk för matbrist”, sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg på en presskonferens i tisdags.nDäremot är ökade livsmedelspriser, sämre lönsamhet för jordbruket och minskad matproduktion några av de konsekvenser som Ukrainakrisen kan få på den svenska livsmedelsförsörjningen.
22 mars
Gå med i nätverket idag!
Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.