Findus minskar matsvinnet med nya affärsmodeller

Krav på långa hållbarhetsdatum är en del av problematiken kring matsvinn, enligt Maria Svantemark, nordisk hållbarhetschef på Findus. – Det här är något som vi behöver förändra tillsammans genom hela värdekedjan, säger hon till Livsmedel i fokus.

Findus har som mål att halvera sitt matsvinn i fabrik och i logistikkedja till 2030, som ett led i ett långsiktigt hållbarhetsarbete för att bidra till en hållbar framtid för miljö och människa – såväl lokalt som globalt. 

Under det senaste året har man bland annat arbetat med att förbättra prognoserna på vilka produkter som riskerar att bli matsvinn och hur det går att undvika, så att man inte plötsligt står där med tonvis av mat som inte går att sälja.

– Vi har etablerat en helt ny process och ett nytt verktyg som gör att vi har synlighet mycket längre fram i tiden när vi har produkter som riskerar att gå ut i datum. Det har gett stor effekt och markant minskat vårt matsvinn, säger Maria Svantemark.

För trots att Findus enbart arbetar med frysta produkter kan det här med hållbarheten bli ett problem, då varken grossister eller butikskedjor kan hantera fryst mat med korta datum. Men ”kort datum” kan i det här sammanhanget handla om flera månader.

– Det är tre månader generellt som gäller för att vi ska kunna sälja våra produkter oavsett om det är till dagligvaruhandeln eller grossist. Vissa kunder har krav om ännu längre hållbarhet än så.

Att hitta nya samarbetspartners som kan köpa produkter med korta datum är därför en nyckel till att minska matsvinnet. Ett konkret exempel är Helsingborgs skolor som exempelvis köpte två ton torsk direkt från Findus med två månader kvar till sista förbrukningsdatum – och som omsattes direkt.

– Vi försöker aktivt hitta kunder som är intresserade av att jobba med oss för att minska matsvinnet. När det gäller samarbete med butiker utgår vi från vad en konsument kan tänkas kunna betala för en produkt som kanske bara har tre veckors hållbarhet kvar och räknar sedan baklänges.

Det innebär i majoriteten av fallen att det blir en förlustaffär för oss, men vi tycker att förlusten är ännu större om produkter går till biogas istället för att ätas upp, säger Maria Svantemark.

Hittills i år har Findus hittat alternativa vägar för drygt 500 ton mat på det här sättet. Om man räknar rent schablonmässigt att en förpackning innehåller 300 gram så handlar det alltså om drygt 1,5 miljoner konsumentförpackningar.

– Att vi har ett stort och uttalat fokus på att halvera matsvinnet internt gör att våra medarbetare aktivt är med och bidrar till att hitta den här typen av lösningar. Det gäller inte minst våra medarbetare på logisk- och säljavdelningen som löpande för dialog för att säkerställa att maten säljs ut.

Findus arbetar även med att hitta nya donationsvägar för att minska matsvinnet.

– I första hand vill vi ju sälja maten men när det inte är möjligt så är donationer det näst bästa, säger Maria Svantemark, och berättar att man exempelvis donerat 21 ton morot och gulbeta till Rescued Fruit i ett enda svep.

– Tidigare har de, vad jag vet, inte arbetet med frysta råvaror. Men nu har de utvecklat sin process för att även kunna använda frysta råvaror i sin produktion.

Andra konkreta exempel på att få ned matsvinnet är en lyckad matsvinnsvecka på Findus fabrik i Loftahammar, där personalen fick möjlighet att köpa kort datum-produkter väldigt billigt och där personalrestaurangen omsatte produkter som annars hade behövt destrueras till lunch.

– Vi har även haft utbildningar och tävlingar på temat matsvinn. Nyligen hade vi en tävling där personalen tävlade med sitt bästa ”matsvinnslifehacks” för att undvika matsvinn hemma, säger Maria Svantemark.

Har du något sådant hemmatips att dela med dig av?

– Ja, att använda frysen mer! Förutom att handla mer fryst, vilket göra att du kan minska ditt svinn för att du hinner äta upp maten innan den blir dålig, tycker jag det är toppen att frysa in bananer och annan frukt som börjar bli övermogen i bitar för att sedan använda i till exempel smoothies.

AGNETA RENMARK

Dela

Fler nyheter i Arkiv

Sätherberg: ”Ingen risk för matbrist”

”Det finns ingen risk för matbrist”, sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg på en presskonferens i tisdags.nDäremot är ökade livsmedelspriser, sämre lönsamhet för jordbruket och minskad matproduktion några av de konsekvenser som Ukrainakrisen kan få på den svenska livsmedelsförsörjningen.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.