Märkningsdagen: Från nya regelverk till fusk med innehållet

Livsmedelskontrollen arbetar med att förflytta sitt fokus bakåt i kedjan.

– Det innebär en ökad tillsyn av grossister, importörer och producenter, och lite mindre fokus på det sista ledet i butik och restaurang, säger Daniel Persson, avdelningschef för livsmedelskontrollen vid Miljöförvaltningen i Stockholm.

Han var en av dem som medverkade under Märkningsdagen som arrangerades i går torsdag på Klara Strand i Stockholm, och berättade bland annat om vanliga märkningsmisstag.

– I kontrollen prioriterar vi olika hälsorisker i samband med märkning, inte minst vad gäller redovisningen av allergener i ingrediensförteckningen, säger Daniel Persson, som kunde visa upp en lång rad exempel på såväl obefintliga märkningar som felaktiga översättningar.

Och även en hel del påhittade och kreativa hälsopåstående av olika livsmedel, såsom att exempelvis dadlar ökar den sexuella aptiten.

En metod som blivit allt vanligare för kontrollmyndigheterna att använda är en så kallad massbalansräkning, där man kollar proportionerna på det som köps in och jämför med det som sedan deklareras på förpackningarna.

– Det är ett tidskrävande pussel men kan till exempel avslöja om en producent använder importerat billigt kött i en produkt i stället för det ekologiska, svenska kött som redovisas på förpackningen.  

Anna Wedholm, rådgivare på Herax Food Soloutions, var också på plats för att berätta om de nya krav för ursprungsmärkning som träder i kraft 1 april 2020, enligt en ny EU-förordning.

– Den gäller för livsmedel som har en ursprungsmärkning men där den primära ingrediensen har ett annat ursprungsland. Från och med april måste detta framgå på förpackningen, säger hon.

Hon talade även om hur skyddade ursprungsbeteckningar gör det möjligt att lyfta fram speciella produktkvaliteter.

– En av ambitionerna i livsmedelsstrategin är att öka antalet i Sverige från dagens tio till i alla fall det dubbla, säger Anna Wedholm, och tipsar hugade livsmedelsföretag om att gå ihop och göra en gemensam ansökan som sedan skickas in till Livsmedelsverket innan den går vidare till EU-kommissionen.

AGNETA RENMARK