Hallå där, Galia Zamaratskaia…

…risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket, som tidigare i höstas deltog i den tvärvetenskapliga konferensen “Functional food: scientific basis for the development, production and consumption” i Moskva i Ryssland.

Varför var du där?

– Jag var inbjuden för att presentera min forskning och för att dela med mig av Livsmedelsverkets kunskaper, inte minst kring svenska matvanor som är förhållandevis bra jämfört med de flesta andra länder. Den senaste upplagan av undersökningen Riksmaten visar att de allra flesta svenska ungdomar får i sig tillräckligt av de vitaminer och mineraler som de behöver, med undantag för tonårstjejer där var tredje har låga depåer av järn.

Samtidigt äter vi väl exempelvis för lite fullkorn?

– Ja, så är det, men medan fullkorn och inte minst rågbröd blir allt mer populärt i Sverige är det tvärtom i många av Östeuropas länder. Där utbudet av grovt rågbröd är stort anses vetebröd från raffinerat mjöl som mer lyxig och föredras därför oftast av konsumenterna. Den synen behöver förändras; när mjöl raffineras försvinner många näringsämnen och nästan alla fibrer. Kostfibrer är viktiga för normal tarmfunktion, de hjälper till att hålla blodfettsnivåerna låga och bidrar till bättre insulinkänslighet, dessutom håller man sig mätt länge på fiberrika livsmedel.

Var det något extra spännande som sades med beröring för livsmedelsindustrin?

– Ja, professor Usenja från Centrum för konsumtionsvetenskap vid den vitryska vetenskapsakademin berättade om åtgärder som rör minskat svinn vid livsmedelsproduktion och hur det kan omvandlas till mat med mervärde. En restprodukt från tillverkning av linfröolja började nyligen användas i Belarus som tillsats i majskrokar och kakaodryck. Syftet är att förbättra fettsyror sammansättning samt öka fiberintaget hos skolbarn.

Vad är det viktigaste som du tog med dig hem igen?

– Insikten att behovet av ett globalt perspektiv på matvanor och hälsa är större än någonsin och det kräver global samverkan, både i form av erfarenhetsutbyte och forskning. Det är ingen tveka om att forskning kring mat och hälsa går framåt men det krävs ökad samordning mellan olika delar av världen för att vi alla ska kunna bidra till en säkrare situation för den globala hälsan.

AGNETA RENMARK

Dela

Fler nyheter i Arkiv

Sätherberg: ”Ingen risk för matbrist”

”Det finns ingen risk för matbrist”, sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg på en presskonferens i tisdags.nDäremot är ökade livsmedelspriser, sämre lönsamhet för jordbruket och minskad matproduktion några av de konsekvenser som Ukrainakrisen kan få på den svenska livsmedelsförsörjningen.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.