I stormens öga: ”Branschen har allt att vinna på att dra åt samma håll”

Att priset på ost, smör och grönsaker blivit vanliga samtalsämnen i både butiken, på bussen och i fikarummet på jobbet, det har vi vant oss vid under det senaste året. Men att matpriserna även hamnat högst upp på den politiska dagordningen var kanske lite mer otippat.
Under den senaste tiden har vi dock fått se utspel från såväl riksbankschefen som finansministern, som uppmanat svenska folket att handla lågpris för att minska inflationen, det har pratats om pristak för livsmedel och just nu utreder Konkurrensverket om och varför matpriserna ökat mer i Sverige än i övriga nordiska länder.
Mitt i denna politiska och mediala hetluft står Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel, och förklarar att de höga matpriserna inte beror på vare sig att det finns relativt få aktörer på den svenska marknaden eller på att handeln ”passar på” att höja sina priser ohemult mycket.
– Att matpriserna ökat beror på en rad olika faktorer och det skiljer sig mellan olika produkter. För växthusodlade grönsaker har till exempel energikostnaderna bidragit, medan den svaga svenska kronan slår hårt mot importerade produkter. Det har blivit betydligt dyrare att både producera, lagra och sälja mat, säger hon när Livsmedel i fokus träffar henne på Handelns hus mitt i Stockholm.
Det är här som branschorganisationen har sitt kontor med sina totalt nio medarbetare som är experter inom områden som juridik, hållbarhet, livsmedelssäkerhet och beredskap.
– Ett av våra uppdrag är att främja dagligvaruaktörernas gemensamma intressen inom näringspolitiken. Det handlar om att få politiker och myndigheter att förstå konsekvenserna av sitt arbete. Ett politiskt beslut kan vara dåligt för vår bransch men då gäller det att vi är proaktiva och för en kontinuerlig dialog, säger Karin Brynell och förklarar att när ett förslag väl går ut på remiss – då har det ofta redan gått för långt.

En av hennes viktigaste insikter efter nio år på tjänsten är att det faktiskt är människor som sitter på alla positioner på myndigheter och departement, och att ingen gör något av illvilja.
– Ta till exempel vår nya landsbygdsminister, Peter Kullgren. Det är klart att han vill göra ett så bra jobb som möjligt! Vår roll är att bygga förtroende hos honom och förklara hur branschen fungerar.
I februari bjöd Svensk Dagligvaruhandel tillsammans med LRF och Livsmedelsföretagen in ministern till en ”livsmedelsdag – från hyllan till myllan”, för att ge landsbygdsministern inspel till arbetet med uppdateringen av livsmedelsstrategin. Man började i butik (Hemköp Torsplan), tog därefter produktionssidan (Coca-Cola och De Laval) för att avsluta med ett gårdsbesök (Hamra Gård).
– Det är ett bra sätt att bygga relationer och samtidigt ge konkreta exempel på vad vi i branschen är bekymrade över.
När ministern exempelvis imponerades över utbudet av butikslagade rätter kunde Karin Brynell passa på att förklara hur den nya lagstiftningen som träder i kraft vid årsskiftet kommer att slå mot många butikers satsningar på färdiga måltidslösningar. Att man plötsligt måste erbjuda återanvändningsbara tallrikar och muggar, och att detta är en EU-lagstiftning som Sverige som enda land väljer att implementera sex år i förtid – något som Peter Kullgren inte hade en aning om.
De tre branschorganisationerna hade pratat ihop sig i förväg och den röda tråden under dagen var lagstiftning, tillsyn och regelförenklingar.
– Det är viktigt att vi inte klagar utan förklarar, är konstruktiva och kommer med egna förslag. Djävulen bor ofta i detaljerna och därför är det viktigt att ha koll på lagtexten hela vägen ned till sista kommatecknet, säger Karin Brynell, och nämner branschens arbete för att minska matsvinnet som konkret exempel.
Tidigare har regelverket gjort det både krångligt och dyrt att donera mat med kort datum till behövande, inte minst eftersom företagen behövt betala moms för varorna som skänkts bort.
– Det borde ju vara självklart att man inte ska behöva skatta för något som aldrig säljs! Och nu, äntligen, har vi fått klartecken för att den skrivningen ska plockas bort.
Detta för oss tillbaka till matpriserna, som ökat på ett rekordartat sätt under hela det senaste året. Något som både är och har varit utmanande för dagligvaruhandeln, som tappat volym i och med att konsumenterna köper färre och billigare produkter.
– Våra medlemsföretag är pressade från alla håll samtidigt som de ser sina bruttomarginaler krympa, säger Karin Brynell.
Eftersom konkurrensen samtidigt hårdnat har butikerna svårt att ta ut full kostnadstäckning ut till konsument.
– Som konsument är det lättare att känna sympati med en bonde eller småskaliga livsmedelsförädlare medan butik ofta blir synonymt med stora kedjor. Men de flesta matbutiker drivs av enskilda företagare med en vinstmarginal på tre, fyra procent. När omsättningen går ner och kostnader för såväl inköp som butiksdrift ökar blir det utmanande.

Hur är sammanhållningen i branschen nu kampen om kunderna hårdnat?
– Konkurrensen märks säkert ute hos våra medlemsföretag men inte alls i våra arbetsgrupper eller styrelserum. Där är alla samarbetsvilliga och professionella och ser verkligen värdet av att samarbeta kring konkurrensneutrala branschfrågor.
Och mest synd i dessa inflationstider är det egentligen om de svenska hushållen.
– Det finns många människor med små marginaler och för dem är det ett hårt slag att osten och andra basvaror gått upp med 20 procent – det ser vi inte minst i stormen av medlemsansökningar till Matmissionen.

Karin Brynell är född och uppvuxen i Malmö. Hon pluggade på Handelshögskolan i Stockholm, med inriktning på finans och marknadsföring, och den största delen av hennes karriär har kretsat kring livsmedel som marknadschef på många välkända varumärken som Ramlösa, Wasabröd och Frödinge.

Hur var det att göra sidbytet från att jobba kommersiellt till att jobba på en branschorganisation?
– Det innebär att gå från att mätas i allt till att bli helt konkurrensneutral, jag menar här jobbar vi med att skapa rätt förutsättningar för en hel bransch. Det är ett extremt allmänbildade uppdrag, att förstå kopplingen mellan politiken, myndigheter, näringsliv och media – hur allt hänger ihop.

Hur ser du på samarbetet mellan handel och leverantörer, det har ju gnisslat en del senaste tiden?
– Jag tycker att vi har ett bra samarbete som blev starkare under pandemin, då vi hade regelbundna veckomöten för att diskutera försörjningsläget med departementet. Detta har fortsatt nu i och med allt fokus kring beredskapsfrågan. Livsmedelsbranschen har verkligen allt att vinna på att alla aktörer drar åt samma håll, säger Karin Brynell.
Att det sedan debatteras högljutt emellanåt, som exempelvis inför arbetet med UTP-lagstiftningen eller när det gäller vem som förlorar mest på matinflationen, det ingår så att säga i spelet.

Försäljningen av ekologiskt fortsätter att minska. Vilket ansvar har handeln för att vända den utvecklingen?
– Alla våra medlemsföretag vill främja försäljningen av ekologiskt och har mål för det. Sedan är det alltid upp till konsumenten att göra ett val i butiken. Vi som branschorganisation har inte som uppdrag att påverka detta mer än att arbeta för att förenkla lagar och regler när det gäller exempelvis märkning och försäljning av ekologiska produkter.

Samtidigt stöttar ni ju försäljningen av svensk mat genom ert engagemang i Från Sverige…
– Jag kan hålla med om att det inte är helt konsekvent. Och om konsumenter som nu fått lägre köpkraft inte längre kan prioritera hållbar mat så är det så klart oroande.

Var och hur handlar du själv din mat?
– Jag gillar känslan att gå runt i en fysisk butik och välja mina varor själv, har gångavstånd till både Coop och Hemköp och kan enkelt svänga förbi Lidl med bilen. Och på landet har jag nära till en Ica, så jo, jag handlar hyfsat konkurrensneutralt, säger Karin Brynell och skrattar.