Matinflation och prispress hotar svenskt jordbruk: “Investeringsviljan är rekordlåg”

Under den senaste tiden har priset på mat diskuterats som aldrig förr, och inte minst vems felet är att matinflationen ökar.
– Alla pratar om matpriserna men de flesta bortser från vad de faktiskt beror på. Man kan inte nog understryka hur mycket de höga energipriserna påverkar livsmedelsproduktionen, det gäller allt från diesel till maskiner och transporter till handelsgödsel och andra insatsvaror, säger Palle Borgström, förbundsordförande för LRF, under ett webinarium som LRF arrangerade precis innan påsk.

Han menar att ett ensidigt fokus på vad enskilda produkter kostar och det faktum att politikerna uppmanar aktörerna i livsmedelskedjan ”att pressa varandra” nu riskerar att slå ut delar av det svenska lantbruket.
– Svenska bönder har under många år byggt upp mervärden, såsom världens bästa djuromsorg med ett minimum av antibiotikaanvändning liksom ett stort hänsynstagande till miljön med exempelvis färre växtskyddsmedel. Det har varit ett mödosamt arbete som krävt stora investeringar jämfört med andra länder och som gör att svenska livsmedel har en betydligt lägre miljöpåverkan jämfört med importerade.

Detta är något som många svenska konsumenter varit beredda att betala lite extra för – fram tills nu, där ett starkt fokus på lågpris och kampanjer tagit över inom dagligvaruhandeln.
– Vi är oroliga för vad detta innebär i ett längre perspektiv; att allt det vi har byggt upp slås ut för att bekämpa en kortsiktig inflationspuckel, säger Palle Borgström och menar att det inte bara handlar om redan gjorda investeringar utan även de som svenska bönder behöver göra i framtiden för att hantera alla hållbarhetsutmaningar.

Sophie Lind, enhetschef för strategi och analys på LRF, berättade att trots ökade matpriser lägger vi svenskar faktiskt bara knappt 14 procent av vår disponibla inkomst på livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker, detta enligt SCB:s senaste statistik.
– Det är bland den lägsta andelen i hela Europa, det är bara sju länder som lägger en mindre andel än vad vi gör, säger hon.

Sedan EU-inträdet 1995 har den svenska bondens andel av matkronan som konsumenterna spenderar i livsmedelsbutiken halverats.
– Det beror på att vi köper alltmer importerad mat – den andelen har fördubblats under samma tid.
Däremot har det totala försäljningsvärdet för varor av svensk råvara ökat sedan 2015, något som beror på fokus på svenska mervärden och lanseringen av Svenskmärkning, pandemieffekter liksom ett stort intresse inhemsk matproduktion och livsmedelsförsörjning under inledningen av Ukrainakriget.
– Men nu, med allt fokus på lågpris, riskerar vi att tappa hela den ökningen, säger Sophie Lind och berättar att framtidstron inom jordbruket just nu är rekordlåg.
– Inte ens 50 procent av svenska bönder känner framtidstro vad gäller att leva och verka på landsbygden, något som givetvis även påverkar investeringsviljan.