13 november 2019
I en ny studie har forskare och experter från IVL Svenska Miljöinstitutet, Statistikmyndigheten SCB och Linnéuniversitetet undersökt hur matavfall på tio år blivit en så framträdande miljöfråga. De har kombinerat kvantitativa och kvalitativa metoder för att förstå både hur förändringen kom till och vad den har inneburit.
En medieanalys som projektet har genomfört visar att rapporteringen kring matavfall och matsvinn ökade drastiskt i svensk media mellan åren 2008 och 2018.
– Förenklat kan förändringen beskrivas som att rapporteringen utvecklades från att matavfall och matsvinn etablerades som ett problem i början av perioden genom att man visade siffror på dess omfattning, till att det beskrevs som ett stort miljö- och klimatproblem runt år 2013 med fler ansvariga än endast konsumenter. Från 2016 och framåt framställs matavfall mer som ett gemensamt problem genom hela kedjan, från producent till konsument, myndigheter och på politisk nivå, säger Åsa Nyblom, etnolog och miljösociolog på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Den ökade mediebevakningen lyfts av intervjuade experter och butiksanställda fram som en av nyckelfaktorerna bakom förändringen i synen på matavfall. En annan viktig del var när Konsumentföreningen Stockholm tog initiativ till att börja mäta omfattningen av hushållens matavfall. Det gjorde matsvinnet synligt och la också grunden till Samverkansgruppen för minskat matavfall, SaMMa, ett nätverk där myndigheter, forskare, intresseorganisationer och aktörer i olika delar av livsmedelskedjan arbetar tillsammans för att minska matavfall.
– Medias roll både som katalysator och som motivationsfaktor för att driva förändring kan nog inte underskattas i det här fallet – och det användes också medvetet av de aktörer som ville påverka i frågan, säger Åsa Nyblom.
AGNETA RENMARK
Dela
Fler nyheter i Arkiv
Sätherberg: ”Ingen risk för matbrist”
”Det finns ingen risk för matbrist”, sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg på en presskonferens i tisdags.nDäremot är ökade livsmedelspriser, sämre lönsamhet för jordbruket och minskad matproduktion några av de konsekvenser som Ukrainakrisen kan få på den svenska livsmedelsförsörjningen.
22 mars
Gå med i nätverket idag!
Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.