Transporterna är en klimatbov: ”Vi måste öka fyllnadsgraden”

Delning av transportdata, mindre luft i förpackningarna och standardiserade och lägre lastpallar som kan användas till olika sorters gods. Det är några av rekommendationerna från IVA i en ny rapport om hur livsmedelstransporter kan optimeras och bli mer resurssmarta.

Inrikes transporter står för en tredjedel av växthusgasutsläppen. Livsmedel utgör 13 procent av alla transporter, och 95 procent av dessa sker med lastbil.

– Även om våra transporter kör på förnybart och fordonsflottan elektrifieras så kommer vi inte nå hela vägen utan vi behöver också fokusera på resurseffektivitet, säger rapportförfattaren Jacqueline Oker-Blom.

Livsmedel är en transportintensiv vara. I snitt fraktas varje vara 2,5 gånger innan den når butiken, därefter ska den även transporteras vidare hem till konsumenten.

– Det behövs mer samarbete och ökad medvetenhet. Alla i hela kedjan måste därför vara med och bidra för att skapa mer resurseffektivatransporter – från leverantörer och transportörer till dagligvaruhandeln, offentlig sektor och vi konsumenter, säger Jacqueline Oker-Blom.

I dag beräknas tio procent av varutransporterna av livsmedel vara tomma men i verkligheten är det betydligt mer, då även exempelvis tomma lastburar och kyl- och värmeanordningar räknas som last – trots att själva livsmedlen redan är levererade.

Genom att synliggöra tomreturerna med hjälp av digitalisering och delning av transportdata så öppnas nya möjligheter att fylla upp transporterna.

– När inte bara lastbilar utan även enskilda förpackningar är spårbara kan digitala verktyg bidra till att öka transparensen och därmed möjligheterna till fler samtransporter. Då kan fyllnadsgraden öka och tomreturerna minska.

Vad kan livsmedelsproducenterna göra bättre?

– En viktig åtgärd är att tänka på hur varorna förpackas, och inte minst minska luften i förpackningarna, säger Jacqueline Oker-Blom och berättar att enligt Dagligvaruhandelns Miljöforum skulle en halv miljon lastpallar sparas in årligen om luften i konsumentförpackningar för exempelvis frukostflingor minskade med tio procent.

– En annan av våra slutsatser är att göra godspallarna standardiserade, lägre och stapelbara så att lastbilarna kan fyllas upp ordentligt. Och det här är något som branschorganisationerna behöver se över och ta vidare tillsammans.

Arla Foods tillhör de livsmedelsföretag som gått över till att använda förnyelsebara drivmedel i sina lastbilar, men som vill göra mer. Anna-Karin Modin-Edman, hållbarhetschef, välkomnar därför att frågan blir belyst:

– Rapporten bekräftar vikten av att jobba dedikerat med transporteffektivitet. Det handlar ju både om kostnader och miljöaspekter, säger hon.

Vad kan ni göra för att öka transporteffektiviteten?

– Genom att ha en bra dialog i hela kedjan och att exempelvis se över beställningsrutiner och hur kontrakten är formulerade. Vi kan arbeta mer med att förändra beställningsfönstret och flytta leveranserna några timmar för att öka fyllnadsgraden på transporterna, men utan att det blir tomma hyllor hos kunderna.

Anna-Karin Modin-Edman tror även på att synliggöra transporterna med hjälp av digitalisering och tekniska system.

– Det här är en gemensam utmaning. Även handeln vinner på att leverantörerna har en lägre klimatpåverkan – våra vinster blir lika mycket deras vinster.

AGNETA RENMARK