Nu ökar köttkonsumtionen: “En rekyleffekt”

Under de senaste veckorna har Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket, suttit mer eller mindre begravd i siffror, tabeller och diagram över animaliemarknadens utveckling under 2022.
– För mig är det lite som julafton. Jag tycker att det är jättespännande att se svart på vitt hur konsumtionen och marknadsandelarna ser ut och förändras, säger hon entusiastiskt.

När resultatet presenteras i dag fredag visar detta att totalkonsumtionen av kött ökade med 0,7 procent under förra året, och landade på 80,6 kilo per person i slaktad vikt.

Omräknat, via schablontal och uppskattningar, betyder det att 540 gram rött kött per person och vecka landade på tallriken, att jämföra med Livsmedelsverkets rekommendationer på 500 gram.
– Räknar man in även kycklingen så snittar vi på 700 gram kött per person och vecka, säger Åsa Lannhard Öberg.

Samtidigt som konsumtionen ökade så minskade den inhemska produktionen av kött, vilket gör att den svenska marknadsandelen sjönk från 72 till 70 procent – tvärt emot ambitionerna med livsmedelsstrategin, alltså.

Gris var enda köttslaget som gick mot strömmen; den svenska grisproduktionen ökade med 0,7 procent under 2022.
Den svenska produktionen av matfågel däremot, den minskade med hela 3,5 procent; något som beror på tilltagande konkurrens från importerad kyckling, vilket lett till ett överskott på EU-marknaden.
– Detta, i kombination med stigande matpriser som får konsumenter att leta lågpris, påverkar både produktion och konsumtion av svensk matfågel.

För alla köttslag märks en minskad efterfrågan av ädlare styckningsdetaljer och flera stora slakterier rapporterar om sänkta priser till köttproducenterna.
– Vi konsumenter är priskänsliga och kött är det livsmedel vi lägger mest av våra matpengar på. När det blir tuffare tider så drar vi ned på kött eller byter köttslag, säger Åsa Lannhard Öberg.
Att konsumtionen ändå ökat tror hon handlar om en rekyleffekt efter pandemin, då konsumtionen av kött gick ned.

Att vegotrenden har svalnat är en annan förklaring.
– Den har nog haft sin hetaste period och där tror jag att diskussionen om biologisk mångfald och vikten av att öka Sveriges livsmedelsberedskap påverkar konsumenternas inställning. Det är fler som inser att djuren är en viktig del av vår försörjningsförmåga och att vi behöver ha ett blandat jordbruk.

Så trots att marknadsbalansen för 2022 är negativ för det svenska köttet är Åsa Lannhard Öberg övertygad om att kurvorna vänder uppåt igen så snart konjunkturläget förbättras:
– Många konsumenter har i grunden med sig vikten av att värna om den svenska livsmedelsproduktionen när de går in i sin matbutik.