Ny studie: Här kan maten ta slut på en vecka

De senaste årens katastrofer i form av krig, klimatförändringar och har gjort att frågan om Sveriges förmåga att ta hand om sin egen befolkning i händelse av en större katastrof hamnat i fokus.
Därför har Hushållningssällskapet sammanställt statistik som ska ge en överblick över markanvändning, foder- och livsmedelsproduktion och fungera som ett verktyg att förbättra försörjningsgraden, stärka krisberedskapen och utveckla näringslivet.
– Det är på det lokala planet man kan arbeta praktiskt med att få en bestående förändring på nationell nivå, säger Frida Carlsson, vd på Hushållningssällskapet Jönköping, i en kommentar.

I 30 av Sveriges 290 kommuner produceras inte mer mat än att det räcker till kommunens egna invånare i en vecka, vilket innebär att mindre än två procent av årsbehovet täcks av kommunens egen livsmedelsproduktion. Värst är det för de 15 kommunerna runt Stockholm och Göteborg där åkermark ofta exploateras till fördel för bostäder, men även områden med övervägande del skogsmark riskerar stora försörjningsproblem vid krig och kris.
– Beräkningarna är tänkta som ögonöppnare, där resultatet skapar intresse för förändring hos exempelvis politiker och beslutsfattare. Det behövs samsyn och arbete på regional nivå för en nationell förändring.
100 av landets 290 kommuner producerar livsmedel i form av energi så att det räcker till den egna befolkningen under ett år eller mer. Av dessa är 20 ”superförsörjande kommuner” som producerar mer än fem gånger mer än vad som konsumeras i form av livsmedel i kommunen, varav 14 producerar mer än sju gånger mer än vad som förbrukas.
Men även för superförsörjarna finns utmaningar vad gäller behov av insatsvaror och arbetskraft, liksom svårigheter att expandera utan att minska på den livsmedelsproducerande kapacitet andra kommuner är beroende av.
Enligt Sofia Alriksson, landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet i Jönköping, är intresset och förändringsvilja bland många kommuner stor:
– Det kan handla om att anpassa detaljplaner för att behålla åkermarken vid exploatering, att upprätta krisberedskapsplaner, anpassa matsedeln i offentliga måltider för att passa med lokala råvaror och deras säsongsvariationer, jobba med offentlig upphandling eller något annat, säger hon.

Hushållningssällskapets beräkningsverktyg presenterar statistik för livsmedelsförsörjningen på kommunnivå, något som aldrig tidigare gjorts i Sverige. Tjänsten som erbjuds är en kartläggning av en kommuns livsmedelsproduktion och konsumtion. Beräkningarna ger en överblick av markanvändning, foder- och livsmedelsproduktion, och baseras på det sammanlagda energiinnehållet i livsmedlen.