Sockerskatt? Ny studie visar att styrmedel kan spela roll

Ohälsosamma matvanor är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige. Och hur och vad vi äter handlar bland annat om utbud, prissättning, tillgänglighet och marknadsföring.

Inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag har Livsmedelsverket genomfört en litteraturstudie där man sammanställt forskning om styrmedel som syftar till att antingen minska konsumtionen av onyttiga livsmedel eller öka konsumtionen av nyttiga livsmedel. Och resultatet visar att skatter på ohälsosam mat och dryck har effekt på konsumtionen.

Hela 85 av WHO:s 194 medlemsstater har infört punktskatter på drycker med tillsatt socker.
– Eftersom läskskatt finns i så många länder finns det mycket forskning på effekten, och den visar att skatt bidrar till att minska konsumtionen av drycker med tillsatt socker, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Däremot är det relativt få länder som infört en bredare skatt på ohälsosam mat eller sänkt moms på nyttig mat, därför finns det få utvärderingar av effekten. Däremot finns det flera modellstudier som visar att prisförändringar, både höjningar och minskningar, kan ha effekt på livsmedelskonsumtionen.
Även nudging, det vill säga olika sätt att puffa för de hälsosammare valen, kan påverka matvalen.

EU:s skolfruktsstöd erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar om frukt och grönsaker under skoltid. I dag används stödet av alla EU:s medlemsländer utom Sverige. Överlag visar forskningen att EU:s skolfruktsprogram har ökat intaget av frukt bland barn och unga.
– Vi tycker det vore positivt om Sverige använde EU:s skolfruktsstöd. Det skulle underlätta för elever att äta mer frukt. I dag äter nästan alla ungdomar i Sverige för lite frukt och grönt, säger Åsa Brugård Konde.