Så kan jorden mätta fler: “Mat för en miljard människor”

Samtidigt som miljontals människor runt om i världen står inför hotet om svält och undernäring binder produktionen av foder till boskap och fiskodlingar upp naturresurser som annars skulle kunna användas för att producera mat åt människor.

Enligt Max Troell, docent vid Stockholm Resilience Centre, används ungefär en tredjedel av jordens spannmålsproduktion som djurfoder medan en fjärdedel av all odlad fisk går till annat än människoföda.

Han ingår i ett forskarteam, som tillsammans med Aalto universitet i Finland, har undersökt hur användandet av restprodukter från skörd och biprodukter till livsmedelsproduktion skulle kunna frigöra utrymme för matproduktion.

– Det är första gången någon har samlat in information om mat- och foderflöden i detalj globalt, från både land- och vattensystem, och kombinerat dem. Detta möjliggör förståelse för hur stor del av jordens biprodukter och rester som kommer till användning i dag, vilket är första steget för att kunna fastställa hur stor den outnyttjade potentialen är, säger forskningsledaren Matti Kummu, docent i globala vatten och matfrågor vid Aalto universitet.

Teamet analyserade flödet av mat och foder, såväl som deras biprodukter och rester, genom det globala livsmedelsproduktionssystemet. De identifierade sedan sätt att utnyttja dessa resurser för att optimera matproduktion. Till exempel skulle boskap och odlad fisk kunna utfodras med biprodukter från livsmedelssystemet som sockerbetor eller citrusmassa, i stället för med produkter som annars fungerar som människoföda.

Med dessa förändringar kan upp till en fjärdedel av den totala spannmålsproduktionen och 17 miljoner ton fisk bli mat för människor i stället för att bli djurfoder. Vinsterna i livsmedelsförsörjningen kan bli upp till 13 procent i termer av kaloriinnehåll och upp till 15 procent i form av proteininnehåll.

– Det låter kanske inte så mycket, men det är mat för upp till en miljard människor, säger Vilma Sandström, vid Aaltos universitet och studiens huvudförfattare.