Snabb reaktion på dofter bidrar till överlevnad

Att snabbt reagera på lukter av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Negativa lukter som är förknippade med obehag processas tidigare än positiva dofter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande. Hos människan upptar luktorganet ungefär en tjugondel av hjärnan och vi har förmåga att urskilja flera miljoner olika luktämnen. En betydande andel av dessa är förknippade med hot mot vår hälsa, som till exempel lukten av kemikalier och rutten mat. Luktsignalerna når hjärnan inom 100 till 150 millisekunder efter inandning genom näsan.

Ny teknik som utvecklats vid Karolinska Institutet gör det möjligt att studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte. För första gången kan man mäta signaler från den mänskliga luktbulben som processar lukter och sedan skickar signaler till delar av hjärnan som kontrollerar rörelse och undvikande beteenden.

– Resultatet av våra studier visar att luktsinnet har en unik förmåga att upptäcka faror i omgivningen, där en betydande del av den förmågan sker på ett omedvetet plan i högre grad än faror som förmedlas av syn- och hörselintryck, säger Johan Lundström, en av studiens författare samt docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Text: Anna K Sjögren