”Alternativa proteinkällor kan skapa mervärde och lönsamhet”

Det var idrotten som tog Lars Appelqvist in i livsmedelsbranschen. Han kommer ursprungligen från Skövde men valde att flytta till Karlstad för att kunna ägna sig åt friidrott, framför allt löpning. Det ledde till en anställning på det familjeägda företaget Löfbergs, och väl där blev även jobb och karriär en viktig del i hans liv.

Lars Appelqvist började på Löfbergs 1998, blev vd 2008 och stannade på den posten fram tills november 2020 då det blev kött i stället för kaffe och ett arbete som vd för HKScan Sverige.

– Jag var i ett läge där jag behövde utmana mig själv och göra något nytt, vilket kanske inte är så konstigt efter så många år på samma ställe. Trygghetskänsla är inte alltid av godo. Att ibland skapa lite otrygghet runt sig kan vara en bra kraft, vilket jag kände när jag fick frågan om det här jobbet.

– Dessutom är HKScan ett hedersamt uppdrag och det är ett fantastiskt bolag med lång tradition – lite ikoniskt i branschen, fortsätter han.

Samtidig medger Lars Appelqvist att han funderade över kategorin innan han tackade ja till jobbet och den politiska diskussionen kring kött som råder samt att de i den finns så många olika intressenter med starka åsikter.

– Jag vägde in att det var en intressant utmaning att komma in i HKScan och försöka påverka. Att se köttet och HKScan snarare som en möjlighet än ett problem och att det finns en potential att kunna bidra till en lösning av de samhällsutmaningar vi har.

– Vi tar på oss ett rätt stort ansvar att vara en del i lösningen i branschens klimat- och hälsoutmaningar. Jag ser oss som en viktig pådrivare eftersom vi kan påverka. Vi är en så pass stor aktör att vi måste göra det. Vi har höga mål, 2040 ska vi ha netto noll klimatavtryck från hela vår värdekedja. Klimatavtrycket från vår egen produktion har vi redan minskat med 75 procent fram till och med 2020, men vi har en stor bit kvar.

HKScan behöver hela tiden hålla varumärket relevant, så att det är intressant även för den generation som inte har vuxit upp med falukorvsringen.

Lars Appelqvist är noga med att lyfta fram att han inte lämnade Löfbergs för att det var tråkigt på jobbet. Han tycker fortfarande att det är ett fantastiskt bolag där han hade kunnat fortsätta i många år till.

– Men det fanns även en strategisk ansats i HKScan-koncernen som lockade – att få arbeta i ett mångsidigt livsmedelsbolag, få diversifiera oss och möta nya trender, nya konsumentbeteenden och nya proteinkällor.

I dag delar han sin tid mellan att arbeta hemifrån i villan på Hammarö strax utanför Karlstad och på kontoret i Stockholm.

– Det har varit en märklig tid att börja ett nytt jobb. Första dagen vill man ju vara på kontoret för att träffa människor och gå runt och hälsa på folk. Men då fanns bara ledningsgruppen på plats. Dem har jag blivit tight med, men med alla andra har jag mest haft Teamskontakt.

Under pandemin har det varit relativt enkelt att sätta sig in i affären, processen och verksamheten.

– Däremot har det varit en utmaning att verkligen få grepp om hela organisationen med alla medarbetare. Att sticka in huvudet i någons rum och småprata eller ställa enkla, informella frågor har ju varit omöjligt. Men det har funkat.

Lars Appelkvist visar en korvrätt som serverades på flera turistorter i Sverige under vintern och sommaren.

Vilka utmaningar ser du i ditt nya jobb?

– Hela kategorin och branschen blir utmanad utifrån de politiska vindar som blåser och det faktum att – vi måste ha självinsikt – vi står för mycket av utsläppen i livsmedelskonsumtionen idag.

Här menar Lars Appelqvist att det finns många värden som är viktiga att framhålla som är mer relevanta nu än någonsin, som exempelvis EU:s strategi för hållbara livsmedel ”Farm to fork”, vilken HKScan ställer sig bakom.

– Man vet vad man får, det är lokalt, bidrar till den biologiska mångfalden, en levande landsbygd med mera. Det finns otroligt många sådana värden som är betydelsefulla att lyfta fram.

Som hur man kan konsumerar kött på ett ansvarsfullt sätt. De allra flesta konsumenter väljer fortfarande kött, vilket Lars Appelqvist poängterar är bra av hälsoskäl eftersom det är en viktig källa till protein.

– Vi ser en möjlighet i att om konsumenten oftare väljer våra produkter kan de på så sätt bidra till att minska klimatavtrycket med tanke på den svenska värdekedjans uppbyggnad.

Mångsidigheten som finns i värdekedjan innebär också en möjlighet. Bönderna föder inte bara upp kor och grisar, de odlar även vegetabilier. Här menar Lars Appelqvist att det finns potential att i högre utsträckning odla alternativa proteinkällor.

– De kan skapa mervärde och lönsamhet, som ibland kan vara lättare i nya kategorier jämfört med gamla som är mer konkurrensutsatta. Vår värdekedja har historiskt haft en lönsamhetsutmaning i att skapa värde för alla aktörer i samtliga led. Men jag anser att vi också kan betrakta detta som möjligheter.

Lönsamheten är även viktig utifrån perspektivet att den ökar motivationen hos leverantörerna att fortsätta sina verksamheter och våga göra investeringar. De senaste åren har lönsamheten på primärsidan varit god. Men det kommer att bli tuffare framöver eftersom priser på insatsvaror och foder förväntas stiga.

För att bönderna ska våga fatta beslut och investera är även långsiktighet och förutsägbarhet viktigt.

– Där ser jag en stor problematik. Hur vi ska få våra bönder att känna tillit till att det om fem år fortfarande är lönsamt att bedriva jordbruk, så att de fortsätter att investera i det i stället för i något annat.

Många bönder är duktiga entreprenörer och företagare och han menar att det är självklart att de funderar över på vilket sätt det är bäst att investera sina pengar.

– De sitter med sina kalkylark och räknar på var det är högst avkastning och ställer frågor till mig – som varför de ska investera i ett nytt djurstall när de lika gärna kan investera i maskiner.

”Köttet är snarare en möjlighet än ett problem”, säger Lars Appelkvist.

Det finns också ett problem med tillväxten i sektorn – unga bönder är en bristvara. För att råda bot på detta har HKScan startat Next generation, ett projekt som ska bidra till att underlätta för generationsväxlingen och öka kompetensöverföringen samt inspirera fler unga att arbeta inom de gröna näringarna.

– Vi har samlat ett femtontal unga köttbönder som vi utbildar inom ekonomi, ledarskap med mera för att få dem att våga satsa på yrket.

Negativa skriverier om dem som missköter sina djur kan dessutom vara en bidragande orsak till att många yngre är tveksamma till att ge sig in i branschen.

– Det är ett fåtal, men de får förhållandevis stort utrymme i media.

Rädslan för uppmärksamheten märks exempelvis av i samband med projektet ”Gårdsinitiativet”, en hållbarhetssatsning där syftet är att belysa och skapa klimat- och miljöpositiva effekter utifrån varje gårds förutsättningar. Tretton pilotgårdar har gjort en rad åtgärder som leder till minskat klimatavtryck, biologisk mångfald och hållbar hantering av vatten med mera.

– En del av dem vill inte fronta då de är rädda för att få påhälsning av aktivister. Jag kan till viss del förstå dem, även om det känns väldigt tråkigt.

Djurvälfärden är ytterligare en av de stora utmaningarna som hela tiden finns med i bakgrunden.

– Jag tycker att vi på något sätt tillsammans måste våga tackla de problem i djurhållningen som finns på vissa håll. Vi vet att det finns några få som inte sköter sig, och de är ofta återkommande. Vi som bransch borde kanske agera bättre när det blir incidenter.

– Samtidigt är det viktigt att påtala att den absolut största delen av bönder som arbetar med djur gör det för att trivs med att arbeta med djur och gör allt för att deras djur ska ha det så bra som möjligt. De gör ett fantastiskt jobb.

Om HKScan stöter på problem finns en form av eskaleringsprogram. Först försöker de hjälpa till med att åtgärda problemet. Om det ändå fortsätter avslutas samarbetet med gården och de slutar köpa från den. Det finns även en offentlig kontroll som görs på gårdarna, men tyvärr finns det gårdar som missköter sig och som inte kontrollprogrammet fångar upp i tid.

– Dilemmat är, att då är det bara för dem att lyfta luren och ringa ett annat slakteri. Om de inte känner till historiken tackar de naturligtvis ja, och gården kan fortsätta att bedriva sin verksamhet. Vi måste hitta ett sätt att få bort dem som missköter sig – höja ribban och som bransch agera mot den här typen av problem. Annars är det risk att det leder till misstänksamhet mot branschen som helhet och drabbar alla.

Om det skulle uppstå avvikelser inom HKScans egna anläggningar är de snabba med åtgärder.

– Vi har närvaro på daglig basis av av oberoende kontrollanter och veterinärer på våra anläggningar, så eventuella avvikelser upptäcks snabbt. De små slakterierna kanske får ett besök per år.

Hur ligger Scanmärket till i dag?

– Vi ser att det finns några varumärken i Sverige som står för värden som den svenska bonden, trygghet och god smak. Arla är ett sådant, och Scan ett annat. Där behöver vi hålla oss relevanta över tid och ständigt förändra oss med en föränderlig omvärld. Vi måste agera så att vi är intressanta även för nästa generation konsumenter som inte har vuxit upp med Mamma Scan eller med falukorvringen.

Kommer Scanmärket fortsätta att vara svenskt kött?

–Ja, vi har ett varumärkeslöfte där som står för det svenska – det är ristat i sten.

Kan det även bli ett vegetariskt sortiment?

– Det är inte omöjligt att det skulle kunna vara det i framtiden. Det är sådant vi funderar mycket över just nu, och givetvis värderar och ser vilka möjligheter och risker som det skulle innebära.

Vad är roligast med jobbet?

– Vi har ett stort operativt, lokalt ansvar, vilket är roligt. Och det är en stimulerande organisation att jobba i med en stark kultur och många lojala medarbetare. Dessutom tycker jag om den dynamik som det för med sig att tillhöra en större, internationell koncern och att balansera vad det innebär att vara listade. Det är svårt, men väldigt inspirerande.

– Vi har resurser att kunna satsa långsiktigt och styra strategiskt i en riktning, samtidigt som det gäller att vara på tårna och även leverera bra varje kvartal.

– Det är tufft, men skapar energi och en kultur med positiv fokus på prestation, utan att det blir för tufft.

 Hur ser det ut med samarbetet i branschen?

– Det är gott. Det har hänt mycket under de år som jag har varit med.
Lars Appelqvist har suttit i styrelsen för Livsmedelsföretagen sedan 2009 och som ordförande sedan 2016, en post som han lämnar i maj 2022 efter att då ha suttit maximal tid.

– Vi har lyckats att göra gemensamma åtaganden i många stora frågor, vilket hade varit omöjligt för tio år sedan. Det är lätt att hamna i konkurrensförhållanden när man samlas från olika verksamheter på det här sättet, men vi har kunnat lyfta oss ifrån det och samarbetat på ett bra sätt, sägen han avslutningsvis.

Lite fakta:

Namn: Lars Appelqvist
Ålder: 47 år
Familj: Fru och 3 barn
Bor: På Hammarö, utanför Karlstad
Jobb: Vd för HKScan Sverige
Andra uppdrag: Styrelseordförande i Livsmedelsföretagen samt i Färjestad BK
Intressen: Sport, idrott och politik
Lägger gärna på grillen: Kött, både nöt- och fläskkött. En favorit är Styckmästarnas utvalda tillsammans med rostade grönsaker.

Foto: Ewa Stackelberg