Livsmedelsdagarna – Hållbar konsumtion vem ska ta ansvar och vem ska betala?

Åsa Odell, vice ordförande LRF, börjar se ljuset i tunneln och tycker jag att insikten om att vi behöver ett svenskt lantbruk har börjat att sjunka in.

– För så har det inte varit tidigare. Men torkan 2018 gjorde att man förstod att det kunde finnas variationer i skördarna. Och nu har vi också en livsmedelsstrategi, säger hon.

Hon menar att det inte bara är skördarna som varierar utan även intäkterna för vad de producerar samt priserna på insatsvaror i form av foder, gödsel, bränsle med mera, något som bönderna hela tiden måste parera. Samtidigt som de ska ta sig an hållbarhetsutmaningen och producera mer effektivt och digitalisera.

– Ska vi klara de utmaningarna som vi har framför oss nu måste ansvaret ligga i hela kedjan. Man kan inte lägga det i böndernas knä och tro att de ska fixa detta, utan vi måste hitta nya sätt att hjälpas åt i hela kedjan, säger hon.

Lars Appelqvist höjer frågan om priset på mat. Att den egentligen är för billig och att konsumenterna har svårt att förstå komplexiteten i prisfrågan när man börjar prata om att höja priset på mat.

– Alla i näringen har ett ansvar att få konsumenterna att förstå att maten behöver ta en större del av plånboken och att de kanske får avstå från annan konsumtion för att vi ska få bättre och hållbarare livsmedel.

Men han menar att de ibland kan ha svårt att förstå komplexiteten som ligger bakom prisbilden, samt att det är svårt att begripa vad som är faktabaserat och vad som inte är det när de överöses av budskap, märkningar och egna koncept.

– Vi måste också sluta se hållbara produkter som premiumprodukter. Det gäller att få volym, det är först då som vi får en effekt.

Lars Appelqvist menar det måste finnas ett industriellt perspektiv för att svenska produkter ska ha konkurrenskraft.

– Livsmedelsstrategin har ibland lite för stort fokus på den röda ladan.

Johan Augustsson, vd för Lidl i Sverige, tycker att det produceras alldeles för lite mat i Sverige, bara 7 procent av Sveriges yta är jordbruksmark, EU-genomsnittet är 24 procent.

– Det har också minskat de senaste 50–60 åren med ungefär 30 procent. Det här är problematiskt för oss som sysslar med att sälja livsmedel.

Han menar att vi måste få fart på utveckling och innovation och vi måste ha mer innovation även på bredden och inte satsa för mycket på smala nischprodukter om det ska gå att förändra något i stort.

Johan Augustsson lyfter att vi är i världsklass när det gäller innovation i övriga sektorer, men på plats fjorton i Europa i livsmedelssektorn. I dag ligger Sveriges livsmedelsproduktion i topp, men omvärlden är på väg att komma ikapp, och vi måste se upp om vi ska klara konkurrensen.

– Vem ska betala för omställningen? I en perfekt marknad skulle den fördelas jämnt över hela kedjan, men så ser den inte ut. Jag är övertygad om att den kommer att hamna i ytterkanterna, hos bonden och hos konsumenten, fortsätter han.

– Jag tror att vi måste ta branschgemensamma beslut eller justera detta med regleringar. Annars kommer konsumenterna inte att välja rätt produkter i framtiden.

Lars Appelqvist framhåller att förutsägbarhet är viktigt för att lantbrukarna ska våga investera – de måste kunna ha en känsla för vad som händer i framtiden, annars blir risken för stor.

– Med ett pris som fluktuerar mycket blir man väldigt sårbar, säger han.

Han menar också att det finns ett systemfel när svenskt hållbart griskött är så mycket dyrare än importerat. Att det leder till ett importtryck samt att den utländska grisen inte bär sina faktiska kostnader i form av den belastning som den skapar eftersom den inte är hållbar.

Politikerna måste stötta och se till att vi har ett system som gör att vi inte tappar i konkurrenskraft, säger han.

Lars Appelqvist påpekar också att ägarbilden kan spela roll för den låga innovationstakten i svensk livsmedelsindustri. Att stora, internationella företag lägger utveckling och den typen av kompetens utomlands och ser Sverige som ett arbetsland.

I slutändan handlar det, enligt Åsa Odell, om pris och lönsamhet samt hur mycket som bönderna vill och kan producera. Priset är därför av stor vikt för att vad och hur mycket som produceras.

Ett förslag från publiken är att man skapar en investeringsfond, som hela kedjan bidrar till, för att bönderna ska våga investera. Ett annat förslag är att be politikerna om lägre moms på svenska, hållbara produkter.

Summering – vilka frågor är viktigast för att säkra en framtida svensk, hållbar livsmedelsförsörjning?

Åsa Odell:

– Min viktigaste fråga är att fördela riskerna och förbättra marginalerna ute på gårdarna. Att ställa om till fossilfritt är också av stor vikt. Det är en stor utmaning och hur gör vi det?

Lars Appelqvist:
– Jag håller med om att fossilfritt är centralt. Andra viktiga frågor är nyrekryteringen av bönder samt förutsägbarheten som gör att man vågar investera.

Johan Augustsson:
–  Vi behöver få tillgång till mer svensk mat och därför öka produktionen. Och vi måste fortsätta att fylla på mervärden så att vi inte tappar i konkurrenskraft.

Bilden:
Lars Appelqvist, vd HKScan, Johan Augustsson, Sveriges vd, Lidl samt Åsa Odell, vice ordförande LRF.
Foto: Joakim Leihed