Debatt: Matfusket hotar livsmedelssäkerheten – och matglädjen

Den gemsamma måltiden är kanske vår äldsta kultur- och civilisationsyttring. För att det ska bli en bra måltid är omsorgen och valet av råvaror det viktigaste. Utan bra råvaror, ingen härlig måltid. Tyvärr finns en rad hot mot livsmedelssäkerheten och råvarukvaliteten eftersom matfusket ökar och breder ut sig.
Livsmedelsbedrägerier är ett stort och fortsatt växande problem inom hela EU. Europol genomför, tillsammans med andra myndigheter, varje år en riktad operation kallad Opson, i år för trettonde gången. Under en avgränsad period kartläggs alla former av matfusk. Det handlar om mat och dryck som inte stämmer med beskrivningen. Några exempel: olivolja som är billigare olja med aromer, honung som är socker med aromer, utgången mat som packats om, återtagna produkter som letar sig ut på marknaden igen eller stulna livsmedel som säljs utan spårbarhet.
Även inom vinsortimentet förekommer fusk med etikettering och innehållsförteckning. Under 2024 års Opsonundersökning beslagtogs 22 000 ton mat och 85 0000 liter dryck till ett värde av en dryg miljard kronor. Enligt vissa bedömningar är detta bara en liten andel av det matfusk som sker.  Detta skadar konsumenternas förtroende för maten och varumärkesägare riskerar ett sämre marknadsvärde och lägre kundnöjdhet.
EU har tvingats att lägga alltmer resurser på att motverka det organiserade matfusket, det gäller förstås även Sverige. De stora volymerna av fusk med livsmedel hanteras av organiserad brottslighet och här finns stora pengar att tjäna och. Riskerna för upptäckt är låga och straffen avskräcker inte.
Men regelverket i EU, borde det inte hindra missbruket, kan man undra. Svaret är att nuvarande regelverk är framtagna för att upptäcka och korrigera misstag som sker i livsmedelshantering, inte att motverka medvetet fusk och rena bedrägerier. Det som krävs nu är en översyn av de regler som finns kring livsmedelshantering och redlighet eftersom fusket är svårt att komma åt med de regelverk som finns idag. Dessa bygger på tillit och det räcker inte. Inspektörer och revisorer granskar dokumentation för att se vad som skett och fokus ligger på livsmedelssäkerhet, medvetet, uträknat fusk ryms inte här.
Även i Sverige kommer detta att innebära förändringar i hur våra myndigheter arbetar. Strax före jul gick remisstiden ut för Stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjan (SOU 2024:44). Denna utredning har, med svenska mått mätt, genomförts på kort tid vilket är glädjande. Jag anser att det är positivt att snabbt kunna utreda, ta fram åtgärder, föreskrifter och lagar för att senare kunna justera om det behövs. Den traditionella metoden med långa utredningar fungerar inte när det behövs snabba insatser.
Denna utredning har ytterligare en fördel, den tydliggör ansvaret för fuskkontroll och flyttar handhavandet till tre statliga aktörer; Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen. Dessa har mer muskler än vad kommunerna har för dessa frågor och goda resultat kan förväntas. Nu inväntar vi en proposition under våren som förhoppningsvis sedan snabbt omformas i åtgärder så att vi effektivt kan bekämpa matfusket. Allt för att kommande generationer ska få känna mat- och måltidsglädje.

/Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna

FOTO: Martin Rosengren