22 oktober 2024
Varje vecka startar jag med de bästa intentionerna – mat planeras, kylen fylls med grönt, fast besluten att äta hälsosamt och hållbart. Halvvägs in tar livet över och ursäkterna väller in. ”Jag är för stressad”, ”Det kommer inte smaka bra, ”Kommer jag bli mätt?” En sorts medveten förnekelse som jag är långt ifrån ensam om.
Vi står vid ett kritiskt vägval. Klimatkrisen eskalerar, folkhälsan försämras och den politiska osäkerheten ökar. Lösningen finns där framför oss. Hur vi producerar och konsumerar mat är avgörande för ökad beredskap, vår hälsa och planetens framtid. Vi vet det. Forskningen har vart tydlig i åratal. Så varför tvekar företag och politiker att göra de nödvändiga investeringarna?
Utmaningen i att förändra ett så komplext system som mat gör de mest rutinerade beslutsfattarna obekväma. Mat är så mycket mer än livsmedel; det är smak, kultur, hälsa, normer och värderingar. Det kräver modiga ledare som vågar forma lagstiftningar och investera i innovationsprogram långt över bransch och sektorsgränser.
I arbetet med hållbar förändringsledning och innovation möter jag många gånger en sorts frivillig blindhet till det uppenbara. Trots tydliga insikter gör kulturella normer, kortsiktiga intressen, politiska påtryckningar och rädslan för det obekväma, ledare blinda för det som måste förändras.
En vanlig ursäkt är att ekonomiska intressen måste komma först. Omställning till hållbart jordbruk och mer växtfokuserade dieter skulle på kort sikt störa industrier, skapa oro för jobb och ekonomisk stabilitet. Det vi glömmer då är att ”business as usual” kommer att kosta mer, ekonomiskt, miljömässigt och för folkhälsan än att göra nödvändiga förändringarna nu. Det går att genomföra inkrementell förbättring samtidigt som vi hittar lösningar på större systemutmaningar med så låga sociala och ekonomiska kostnader som möjligt.
Korta politiska cykler gör problemet än svårare. Att vända ett matsystem görs inte på en mandatperiod. Det kräver årtionden av samordning, investeringar och allmänhetens stöd. Politiker under press prioriterar ofta politik med snabb avkastning framför långsiktighet. Det är inte omöjligt, vi har gjort det förut. Nollvisionen är ett bra exempel där den årliga dödligheten i trafiken gått från över 1 300 till 200 genom långsiktigt samarbete som förflyttat ansvaret från individ till systemet.
Ska vi skapa ett konkurrenskraftigt, uthålligt och hälsosamt matsystem så kräver det empatiska politiska ledare som vågar lyfta det obekväma. Där det statliga, offentliga och privata kan forma gemensamma mål för vårt framtida Matsverige. Mål som förverkligas av ett innovationssystem med ekonomiska muskler att investera i gränsöverskridande samarbeten runt konkreta infrastrukturlösningar, nya lagstiftningar och en förändrad mat- och hälsokultur.
Det är lätt att fastna i ursäkterna – att förändring är för svår, för dyr eller för komplicerad. Tro mig, jag känner det varje vecka när färdigmaten stirrar på mig i kyldisken. Dock när vi står inför en klimat- och folkhälsokris och en livsmedelsberedskap som måste byggas upp på nytt, så kan vi inte vänta. Regeringen måste agera och investera i ett matsystem som utgår från tallriken och gör hälsosamt och hållbart ätande inte bara önskvärt utan görbart för alla. Det är ett Matsverige värt att kämpa för, tillsammans.
// Tove Chevalley, strateg inom hållbar innovation och förändringsledning, Formation AB och initiativtagare till nätverket LAGA, tillsammans mot ett hälsosamt Matsverige för alla.
Dela
Fler nyheter i Människor och Värdekedjan
Svenska livsmedelsproducenter optimistiska inför årets slutspurt
Svenska livsmedelsproducenter såg sin försäljning minska under årets tredje kvartal men om deras prognoser för det sista kvartalet slår in blir det den starkaste tillväxten på tre år. Även livsmedelsexporten vänder upp efter flera års nedgång, enligt Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
22 november
Gå med i nätverket idag!
Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.