Kasserad svampkompost blir hållbar odling

Matsvampar som champinjon och ostronskivling odlas i ett kompostmaterial som slängs när svamparna har skördats. I Europa produceras mer än tre miljoner ton sådan kompost enbart från champinjonodlingar.
I en ny studie har forskare från SLU analyserat näringsinnehållet i kompostmaterialen, men också egenskaper som den rika mikrobiella mångfalden för med sig. Bland annat har man utvärderat materialens potential att stimulera tillväxt hos odlade växter.
Slutsatsen är att förbrukad svampkompost är en kraftfull resurs för trädgårdsodling. Komposten är till och med mer näringsrik än den torvbaserade jord som finns i handeln och här finns ett rikt myller av mikroorganismer, inklusive sådana som visade sig kunna hämma patogener som orsakar växtsjukdomar. Genom att ersätta torvbaserad jord med svampkompost kan trädgårdssektorn minska sitt koldioxidavtryck, då komposten minskar behovet av både syntetisk gödsel och bekämpningsmedel.
– För att säkra livsmedelsförsörjningen till en växande befolkning i en föränderlig värld behöver vi ta fram motståndskraftiga odlingssystem, säger Ramesh Vetukuri, en av forskarna som medverkat i studien.
Nedbrukning av svampkompost kan också vara ett sätt att möjliggöra odling av livsmedelsgrödor i jord med förhöjda halter av tungmetaller eller andra föroreningar. Det beror på att mikrobsamhället kan omvandla föroreningarna till ämnen som inte tas upp lika lätt av grödorna, eller är mindre giftiga.

– Det här kan verkligen visa sig vara ett mångfacetterat material med många möjligheter! Det känns jätteroligt att kunna omvandla en restprodukt till något så här användbart, säger Samar Khalil, en annan av forskarna som medverkat i studien.

I dag använder europeiska odlare stora volymer planteringsjord baserad på torv från vitmossa eftersom den är billig, bra på att hålla vatten och lämpar sig väl för näringsutbyte mellan substratet och det som odlas. Men vitmossetorv är inte en förnybar resurs och enligt EU:s direktiv behöver beroendet av torv minska.