Kan ökade matpriser vara en potential för folkhälsan?

Att pressa matpriserna har varit i starkt fokus under den senaste veckan. I tisdags hade finansminister Elisabeth Svantesson sitt omtalade möte med Ica, Coop och Axfood och dagen efter kontrade Lidl med att lova att både sänka och låsa priset på ett stort antal varor från och med måndag.

Men så länge konsumenterna (enligt statistik från SCB) väljer att lägga mer än en tredjedel av sin matbudget på godis, läsk, snacks, energidrycker och annat som man egentligen inte behöver rent näringsmässigt så kanske det är bättre att fokusera på att lära svenska folket att handla, laga och äta på ett mer hälsosmart OCH plånboksvänligt sätt?

Men något sådant uppdrag har dock inte utgått från regeringen, enligt de myndigheter som ansvarar för livsmedel, folkhälsa och konsumentfrågor:

– Nej, det är inget som ingår i Folkhälsomyndighetens uppdrag och instruktion, säger Folkhälsomyndighetens presstjänst.

– Till skillnad från Energimyndigheten har vi inget motsvarande uppdrag från regeringen. Det är därför ej heller vår roll, skriver Konsumentverkets presstjänst.

Inte heller Livsmedelsverket har något utpekat ansvar att vägleda konsumenterna när maten blir dyr.
– Men utifrån de generella kostråd vi ger kan vi förstås säga en del om hur man kan tänka kring både näring och hållbarhet, säger Britta Ekman, avdelningschef för Hållbara matvanor.
– Vi har också ett ansvar att följa hur matvanorna utvecklas och deras påverkan på folkhälsan. Där blir det viktigt att följa hur ökade matpriser och andra samhällsförändringar påverkar folkhälsan.